Det är kallt!

På väg till dagis så kände Mamma J hur snoret frös i näsan. Det är ett säkert tecken på att det är omkring -9°.
In på dagis och göra ett tappert försök till att klä på mina små monster. Det tog bara 40 min idag att få på sig vintermunderingen. Snabbt va?

Sen vandrade vi ut. Den nu töade näsan frös snabbt till is igen. Det bekymrade inte kidsen dock, för de sprang snabbt till lekplatsen och kastade sig i backen. Mamma J frös och bad kidsen att komma så vi kunde åka hem men icke. Mamma J talade för totalt döva öron. Förmodligen isolerade mössorna så bra så de inte hörde, för det kan väl inte vara så att de struntande i mina uppmaningar?

Efter 10 min var Mamma J genomfrusen så tonen blev ngt barskare. Jag ville ju hem!
Nu isolerade inte mössorna lika bra längre så de snödränkta barnen lommade sakta mot bilen.
Väl inne i bilen deklarerade den yngsta att hon var kissnödig.
Nu fick Mamma J köra rally i snön.
Elliot skrattade och Evelina fortsatte att berätta hur kissnödig hon var. Mamma J upprepade samma sak hela vägen hem: "Snälla stumpan, försök hålla dig."
En snygg glidning upp på infarten och sen kastade vi oss ut medans Elliot fortfarande skrattade.
Snabbt in och klä av sig och fram till toaletten.
Phuuu... en lättnad för Lillstrumpan.

Sen kollade vi termometern.
-13,4°

Inte konstigt att snoret frös ju...
Den temperaturen kan också förklara varför Mamma J inte har full känsel i sina händer så här 3 timmar senare.
Jag längtar till sommaren...