Lilla Familjen Smeding

Lycka är...

2011-09-24T19:55:00.000+02:00

... att kunna sitta i soffan och titta på sina älskade talibaner utan att de märker det.
Hela hjärtat värker av kärlek och jag önskar att jag kunde stanna tiden. Stanna den för alltid. Bara få njuta så här jämt.
20 sekunder senare kommer de över till mig i soffan, kryper tätt intill och viskar: " Min älskade mamma, du är den bästa."

Vad mer kan man begära av livet? Det blir inte bättre än så här...

Folk undrar varför...

2011-09-11T09:36:00.000+02:00

När jag flyttade så investerade jag i en säng som är 180cm bred.
Jag har fått höra att det väckte lite funderingar. För vad ska jag med så stor säng till när jag är ensam?
Imorse kl 5 kom svaret genom en klar uppenbarelse.
Vid den tiden fanns det nämligen 5 st i denna sängen.
Mamma J, Elliot, Evelina och två håriga djur.
Förstår ni nu att jag behöver en sådan säng om vi alla ska få plats där med jämna och ojämna mellanrum?
På så sätt slipper jag vakna med en talibanfot i magen, en kattass i munnen och kuddarna på golvet.

Så visst blev det en bra investering?

När man funderar på vilka gener som är inblandade..

2011-09-10T22:04:00.000+02:00

Jag vet att jag vid ett par tillfällen har påtalat över nätet att mina barn inte drog någon vinstlott i genpoolen, men det är ok. För jag älskar dem villkorslöst iaf.

Men allvarligt: När Elliot kommer ner för trappan iklädd sin Batmandräkt, piratluva och ett rosa trollspö. Hrrmm..ett par funderingar uppkommer ju.. Sen efter honom kommer den yngsta talibanen snubblandes iförd sina pråligt utsmyckade vingar (hon skall då likna en fe). Ja..sen tog det liksom slut. Det fanns inte mer kläder på henne.
När jag frågar henne varför hon är en naken fe får jag svaret: "För att man flyger så mkt bättre då"

Jag tänker nu inte skriva vad jag tänkte då, men det innefattade ord som polyestervingar, kyla och fladdermus.

Ja, sådan är jag som mamma. Så vem är jag till att klaga över mina barns innehåll i genpoolen? Jag är ju orsaken!
Men iaf.. ingen av dem lär ju bli den nya Einstein.. men som sagt, det är ok. Jag älskar dem ändå, till döden.

Jag kan!

2011-09-10T09:54:00.000+02:00

Jag har kommit på att det är få saker som jag gör bättre än min mamma.
MEN! Jag har hittat en sak som jag är bättre på.
Kolla in blomman nedan.

Denna blomman bodde tidigare hos mamma och den dog.

Jag menar verkligen tvärdog. Bladen trillade av, knopparna trillade av den blev gul & ful.

Då kastar min mamma den på mig och säger "ta hand om den."

Så det gjorde jag!

Nu 4 månader senare har den gett mig 22 blommor och ser ut så här idag.

Fantastiskt! En enda sak jag är bättre än mamma på: Att sköta en Hibiscus!

Bloggen återuppstår!

2011-09-07T12:29:00.000+02:00

Jomensåatt....
Bloggen återuppstår.
Dock något annorlunda. Nu kommer den att handla om den ena lilla familjen Smeding, den som innefattar Mamma J.
Här ventileras tankar, funderingar, roliga händelser, dråpliga händelser och saknaden över mina barn när jag inte har dem hos mig. Sannolikt kommer den att handla om en massa annat också.
Vi får se efter hand hur detta blir...

Välkomna tillbaka igen!

Många som funderar.

2011-07-02T17:24:00.000+02:00

Jag har förstått att det är många som undrar vad som händer.
Antingen har man hört det av oss, eller ryktesvägen. så nu tar jag det här, en gång för alla så slipper folk undra och spekulera.

Bloggen vilar just nu eftersom jag & Henrik genomgår skilsmässa.
Vi delar på oss men kommer att bo kvar i Torp, ffa för barnens skull. Vi väljer att inte bryta upp dem från både kärnfamilj och en mkt stabil förskola på en och samma gång.

Anledningen till vår skilsmässa är att vi har insett att vi de senaste åren har levt som bra vänner, inte som ett älskande par. Detta är en lugn och sansad skilsmässa och vi är fortfarande vänner och vi hoppas bägge två på att det förblir så.
Det finns inget som ligger till grund för detta beslutet mer än att vi har pratat oss fram till detta.
Ingen har variot otrogen, ingen har misshandlat den andre eller liknande. Har ni hört något annat så är det lögn.

Vi är nu mitt uppe i husförsäljning och allt vad det innebär samt att vi försöker ställa om till att bli varannanveckas förälder och att vänkja oss vid tanken på att den andre inte kommer att finnas där 24 timmar om dygnet.
det är mkt nu på alla sätt och vis, men vi mår ändå bra.
Det är ett välgrundat beslut och vi betackar oss från kommentarer som "ni måste försöka mer". Nä, det måste vi inte. Vi har försökt länge och nu avslutar vi det hela innan det finns bitterhet med. Det kommer aldrig att gagna barnen.
Alla våra val nu görs med barnens bästa framför ögonen. Kanske blir vänner och familj lite bortprioriterade nu, men vi ber om ert överseende med detta eftersom vi ändå genomgår en stor förändring i våra liv.

Vi är föräldrar och det fanns en anledning till att vi en gång skaffade barn med varandra. Den kallas kärlek. Vi har fortfarande ett visst mått av kärlek oss mellan, men inte på det sättet som det ska vara i en relation.

Så är det nu.
Detta är sanningen bakom vår skilsmässa. Allt annat ni hör är inte sant. Undrar ni något så fråga mig eller Henrik. Vi svarar på era frågor, vi är öppna.

Tack!

Förändringar!

2011-06-08T09:58:00.000+02:00

Eftersom vår familjekonstillation håller på att ändras så väljer jag nu att låta denna bloggen vila.
Mkt möjligt att den återkommer igen, men då i reducerad familjeskara.
Vi får se hur det blir.

Stort tack till er alla som har läst och kommenterat!

Att sysselsätta en aktiv hund.

2011-05-19T15:35:00.000+02:00

Det görs bäst genom att släppa henne i trädgården och sätta igång vattenspridaren.
Där roade hon sig i närmare 30 min.
Resultat: Trött hund & ren hund. Bra kombination!

Visar bara på att hund faktiskt kan gå fint...

Slakt koppel!!

Bad på gång!

Om jag provar att äta vattnet då?

Att köra in huvudet mitt i allt tycks inte fungera..

Hoppa efter vattnet då?

Rakt på mig ju?!

Bara en snygg hund...

Mums!

Ser jag lite farlig ut eller?

Hopp hopp!

Undersökning på gång.

Vacker liten Voppa...

Lediga dagar är ju sällan lediga....

2011-05-18T14:01:00.000+02:00

Idag har varit en äkta ledig dag.
Kidsen har tillbringat föregående dag samt natten och hela denna dagen hos Mormor & Morfar. Detta gör att jag tror det blir svårt att få hem dem...
Men eftersom kidsen har varit där och jag har semester så har jag varit ledig. Eller är man det?
Nix!
Jag har vallat hunden, tvättat en massa maskiner, handlat, ringt viktiga samtal osv osv.
Den svåraste uppgiften idag är att valla hunden eftersom jag har så förbannat ont i mitt knä. Hund lyssnar inte på min uppmaning om att gå lagom snyggt för att undvika mer smärta. Nejdå, hund ska prompt leta upp katt som befinner sig 2km ifrån oss. Men för ända i i h*lvete? Hur svårt kan det vara?
På 30 min rörde vi oss på ett område som är ungefär 50 meter, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och... ja ni fattar.
När 28 minuter hade passerat talade jag om för hund att man faktiskt tillagar hund som mat i Kina och att det går att ta sig dit. Hund lyssnade lite mer och betedde sig lite trevligare.

Sen kom jag på en sak! Om jag hade haft en bra cykel så hade jag kunnat motionera hund på ett helt annat sätt fast att jag har ont i knä.
Jag har redan en cykel, men den är djävulens redskap och som ni ser så skrev jag "bra" längre upp och min cykel kvalar inte in under den kategorin.
Jag har nämligen insett att min hund är mkt svår att göra utmattad rent fysiskt. Jag skyller återigen på Border Collien i henne. Hon skulle nog kunna springa tills hon stupade av hjärtsnörp.
Så detta med cykel... det är en lysande idé!
Sen kom jag på att om hund kan dra omkull mig när jag står stadigt (nåja...) så borde hon kunna orsaka enorma skador om hon drar mig av en cykel. Av andra sidan kan jag då hämnas genom att cykla över henne så blir det jämt. (Nä, jag cyklar inte över en hund på allvar).

Det är bara så tråkigt att handla cykel... jag vill ju inte ha nån hyper mega ultramodern sak. Nej nej, jag vill ha en äkta kärringcykel med fotbroms och 0 växlar. Jag vill ha en cykel som matchar mig.
(Så make min. Nu hintar jag lite snyggt här i följande mening.)
Snart är det Mors dag och teckningar från barnen är fint ibland, men jag kan inte cykla runt på dem... Blocket går bra, jag ställer inte så höga krav. Färg får du välja själv också. (Snällt va?)

Just det ja... Elliot ska till tandläkaren på fredagmorgon. Nu funderar jag bara på om det är i Svalöv eller Landskrona? Tiden skrev jag upp och sen åkte kallelsen i soporna.
Jag får väl sätta på mig skämsmössan och ringa och fråga om de har bättre koll än vad jag har... med lite tur så har de det.

Har vi en pyroman närvarande?

2011-05-05T15:37:00.000+02:00

Med tanke på de senaste dagarnas händelser känner jag mig smått tvingad att fundera via bloggen....
Den 3/5 satte någon fyr på Klubbhuset i Torp. Det totalförstördes.
Inatt var det dax igen. Det smått ironiska är att personen/personerna satte fyr på brandstationen så att hela tornet förstördes samt delar av brandstationen.

Det bör ju nästan vara orimligt att det inte finns ett samband i det hela. Två större bränder på 3 dagar?
Dessutom valde någon (samma person/personer?) satt elda upp det konstverk som barnen gjorde på Konstrundan och en bänk som är 100m ifrån oss.
Vad ligger på tur?
Borde man kanske titta på det hela till kommunerna omkring oss också? Jag tänker nu främst på Eslöv som eldhärjades flertalet gånger för inte så länge sedan. Samme person?

Olustigt är det i alla fall. Jag hoppas innerligt att polisen har någon ledtråd till vem som kan ha gjort detta och kan få fast vederbörande.
Det är ju lagom olustigt att åka ifrån huset nu kan jag lova... även om det verkar som att personen/personerna väljer byggnader som är folktomma. Men huset är ju folktomt när vi inte är där? Ja, bortsett från våra tre pälsmonster och alla myror som tar sig in....

Jag tar i alla fall en extrarunda ikväll och håller ögonen öppna och uppmanar alla som ser något märkligt att ringa polisen. Nästa gång kan det vara en människa som skadas! Tänk på det!

Frun i huset är en klantröv!

2011-04-25T19:54:00.000+02:00

Morgonpromenaden med mitt ludna monster blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig idag...
Efter att ha gått en stund beslutade jag mig för att hon skulle få jaga boll ett tag. Igår fick jag nämligen en lååång lina av pappa som hon kan springa i. Så jag kopplade om hunden och satte på henne springselen.
Hej & hå! Nu kör vi.
Två rundor gick ju bra så där som lite uppvärmning.
Sen tar jag i för kung och foterland och skickar bollen helt för jävla långt. Hunden sätter fart och jag inser snabbt att linan inte räcker (20 meter) samt att den kommer att skära mina händer kopiöst mycket.

Mkt riktigt, linan räckte inte och den skar som kniv i smör.
Detta gör att jag blir omkulldragen som en vante och faller som en fura rätt ner på min högra höft/ben.
Där ligger jag raklång på högersidan och håller krampaktigt i linan för att monster inte ska springa iväg från mig och känner hur en ofantlig smärta sprider sig i hela benet.
Jaha! Nu har jag fanimig brutit lårbenet tänker jag medans hunden är skitlycklig över så många meter lina att springa som en idiot i.
Hur gör jag nu? Jag kan inte ta mig upp, jag kan inte släppa hunden för att springa hem eftersom hon inte direkt är någon Lassie så hade hon sprungit åt helt andra hållet. Ingen telefon har jag med mig heller så jag kan inte ringa maken (tur i alla fall eftersom jag alltid har telefonen i högerfickan så den hade väl gått i triljoner bitar). Jaha...där ligger jag som en död sköldpadda och hoppas på allvar att ingen har sett mig.
Saaaakta rullar jag över på rygg och hund uppfattar detta som lek och tycker att min mage är en utmärkt språngbräda för hennes nästa utfärd. Hade jag haft ett gevär så hade hon nu legat begravd i soporna...

Efter många om och men så kommer jag upp och på rent adrenalin så haltar jag hem med hunden i släptåg.
Men herreminskapare så ont det gör...
Tur att man då har två barn som kramar och blåser så det värsta går över (yeah right!).
Sen var det bara att parkera sig i sängen. Jag sov sen 6 timmar i exakt samma ställning. Oj så skönt det var för resten av kroppen.
Jag kan gå, således är det inte lårbenet som är sönder men muskeln har fått sig en känga som heter duga och jag vill inta starka värktabletter, men se det går ju inte eftersom jag nu ska åka och jobba. Om det finns en högre makt så låter han/hon det vara lugnt inatt för jag är inte till någon nytta nu...

Så det stämmer: Är huvudet dumt får kroppen lida...
Välkommen kära nattjobb!

Misstag & mässande.

2011-04-18T09:35:00.000+02:00

Varför lär frun i huset aldrig sig av sina misstag?
Hur kan vara så korkad att man berättar om en rolig händelse 27 timmar i förväg? Det borde vara spöstraff på det.

Så vad har jag gjort för misstag då?
Jo, jag frågade talibanerna vad vi skulle hitta på idag när vi var lediga och naturligtvis svarade de direkt: "Åka till mormor & morfar".
Smartskaftet Jenny säger då: "Det ska vi göra imorgon."
Gissa hur mkt jag skulle ge för att få de orden osagda?
På 2 timmar har de konstaterat genom ett visst mått av tjatande att vi faktiskt ska till Mormor & Morfar imorgon ungfär 40 gånger. Undrar just hur många mer det blir?
Därefter konstaterar de snabbt att det snart är påsk. Korrekt. Efter påsk kommer farmor. Korrekt.
Sen lägger de till detta till sin mässande. "Åka till mormor & morfar, sen kommer farmor".

Det blir en lång ledig dag känner jag...
Tur att det är fint väder så vi kan tillbringa lite tid utomhus... mässande hörs ju inte så bra på avstånd tack & lov.

Gör om, Gör rätt!

2011-04-15T10:25:00.000+02:00

Vilken dag!
Kidsen tog sovmorgon ända till kl 07, det innebär ju att jag känner mig smått övermänsklig idag. En hel timme extra gör mkt för ens välbefinnande må jag säga...
Sen lämnas de på förskolan så de får härja och ha det ruskigt bra. Då åker jag hem och bygger upp lite ångest för att promenera med det där håriga monstret vi har boendes här. Ångesten kommer över att hon drar så ända i i h*lvete, oavsett vilket halsband/koppel/sele vi har. I skrivande stund har vi provat oss igenom 3 halsband, 3 selar utan större effekt. Jo, den selen som orsakar obehag när hon drar var väl relativt effektiv men smart som hon är så forcerar hon ändå i hopp om att obehaget ska försvinna alt att hon kan dra ifrån det.
Så igår la jag ut ytterligare 400:- på ett nytt halsband, ett tjockt vadderat halvstryp. Detta ska nu kombineras med vänd-vänd metoden.
För er som inte vet vad den går ut på så är det att så fort hon drar så vänder jag 180° och går åt andra hållet. När hon då drar där så vänder jag 180° igen. Så håller man på så tills hunden tycker att man är förjäkla tråkig och då väljer att följa mig istället.
Igår kom vi 20m på 5 minuter och de som såg mig måste ha tyckt att jag var helt rubbad.
Men idag... idag var det annat ljud i tutan. De första 10 minutrarna kom vi inte så värst långt, men sen tyckte hon att det var ju rätt så tråkigt att gå fram och tillbaka på grus utan att något speciellt hände.
Så hon följde mig. Visst drog hon så jag var tvungen att vända, men det var en markant skillnad. I slutet av promenaden så gick hon vid min vänstra sida och hade ögonkontakt med mig hela tiden och med ett fullständigt slakt koppel. Gissa vem som var i fullkomlig extas?
Kan detta månne tro vara den metoden som passar oss? Jag hoppas det....

Helgen tillbringas för frun i huset på jobbet och för maken och kids på förskolan. Det är det årliga fixardagen där alla föräldrar (utom oss mongo som jobbar helg) och barn är på fsk och rustar upp och gör snyggt. Tillställningen avslutas med att man grillar och har trevligt. Jäkligt tråkigt att missa det i år, men tydligen så upphör inte infektionerna bara för att denna helgen är inplanerad, mkt märkligt dock.. jag hade ju lagt in om det.

Nu har jag en helt annan ångest... solen skiner och jag ska lägga mig och sova. Trots att jag har jobbat natt i snart 10 år (ännu fler år om man räknar in min karriär som undersköterska) så kommer jag inte över ångesten att sova bort fina dagar. Det känns som slöseri... fast kl 03 inatt kommer jag att vara tacksam över min sömn.
Så nu, kl 10.30 säger jag faktiskt Godnatt!

Hur en instruktör bäst beskriver vårt lilla vilddjur....

2011-04-07T20:37:00.000+02:00

Jaha.. då har familjen Smeding avverkat sin första slyngelträff. (Träff/träning för hundar från 6 månader och uppåt). Snabbt konstaterar vi att det hädanefter bara blir frun i huset som åker på detta. Maken höll på att frysa ihjäl och barnen var skapligt motiverade, ända fram tills deras far plockade fram pengarna och mutade dem med kaka, för då gick det bra (för oss alla).

Vi var 6 hundar och min var den ende som ägnade 10 min åt att skälla ut de andra. De mest kollade på Tila och såg ut att undra hur rubbad i huvudet hon är. Sen visade dessa 5 hundar hur man går i koppel, utan koppel, hur man kommer på inkallning, hur man hämtar en boll och lämnar den hos sin ägare mm.
Vad gjorde Tila då? Jo, då asade hon runt på sin matte som med jämna mellanrum fick fingrarna söndergnagade av allt godislockande.
Jag kunde inte låta bli att skratta över den markanta skillnaden.
Men sen hände något...
Sen sa instruktören till mig att våga lita på min hund. Höööö ??? Skojade hon eller?
Hon tog Tila, satte henne vid sidan om sig och bad mig backa 20 meter. Fattar ni hur mkt 20 meter är när man håller på att kissa på sig av nervositet över att ens hund ska anfalla alla andra?
Sen skulle jag kalla på Tila. Jag stängde ögonen, bad en stilla bön och kallade på henne. Ungefär 4 sekunder senare satt hon framför mig och åt godis ur handen. Häpp häpp!?
Lite andra övningar hann vi också med och jag tänker inte beskriva dem allihopa för er men jag kan ju skriva vilka ord instruktören använde om Tila: krutpaket, explosiv, vacker, osäker, träningsmaterial, mkt hund mm.

Min stora tröst var när en kille med sin 14 månaders Schäfer berättade att hans tik var 10 gånger värre än Tila de 3 första gångerna men sen fann hon sig i det hela och jobbade på. Nu gick hon kanonfint vid hans sida och var mkt uppmärksam.
Sådant ger ju en hopp inför framtida träningar.

Så, på måndagar är det vardagsträning dit alla medlemmar får komma och torsdagar har vi slyngelträffar.
Gissa hur upptagen jag kommer att vara framöver med denna träning?

Tur att vi är lediga i morgon för mina lår har fått sig en redig omgång ikväll med allt farande upp och ner. Herremingud vilken räningsvärk jag kommer att ha. Men vi får se det som en bra värk, ungefär som förlossningsvärkar. Eller vänta... nu ljög jag!

Tänk på tiden för f*n!

2011-04-06T13:12:00.000+02:00

Ja just det... tid!
Har ni reflekterat över hur föränderlig ens tid är? För det är den.

Innan vi fick barn hade jag aldrig tid över. Sen kom det ett barn och den tiden jag inte hade fanns ju eftersom jag hann med samma saker som innan + ett barn. Men där var det stopp. Eller?
Sen kom barn nr 2 och det fanns ju fortfarande tid till alla saker och barnen.
Sen började jag jobba igen och ändå fanns det tid. Märkligt....
Då kan man konstatera att två barn, hus, heltidsjobb och två galna katter (som förvisso sköter sig själva väldigt mkt) innebar att all ens tid var slut. Det fanns liksom inte mer att ge.
Eller vänta nu?!
Frun i huset bestämde då att en galen hund skulle få plats i vårt liv också, och därmed ta ännu mer tid från den som kanske inte fanns. vad händer då? Häpp! Tiden finns!
Nåja, maken har fått lägga ner sin kvällsträning eftersom det inte alls går ihop med kidsens läggningar och promenerande av hund, så visst...lite uppoffringar blir det (sen att frun i huset läs: jag har fått offra ungefär 1½ timmes sömn per nattjobb räknas inte riktigt eftersom det var jag som ville ha hunden, och det var det!).

Innebär detta att vi är väldigt effektiva nuförtiden? Eller har vi resignerat på vissa områden som vi inte märker? Eller vad i hela friden gjorde jag med all tid innan jag fick barn?
Tid är märkligt, eller så är det bara prioriteringarna som har ändrats. Jag vet inte riktigt. Men det jag vet är att jag skulle behöva prioritera min trädgård lite, för den ser ut som kom-och-hjälp-mig-att-dö just nu. Men det ska nog ordna sig det också...

Bara för att göra saker mkt roligare på tidsapekten så har denna frun kommit på en lysande idé som ska genomföras inom sinom tid. Vi ska anmäla oss (mig) som fodervärd åt försvarets hundar.
Jodå, man får en valp vid 8 veckors ålder som man uppfostrar och sköter om tills den är ungefär 18 månader. Då genomgår den ett lämplighetstest för att se om den duger inom försvarsmakten. Gör den det så har man ju gjort ett jättebra jobb och då lämnar man ifrån sig hunden till dess hundförare (och sen gråter man ögonen ur sig och undrar hur j*vla dum man kan vara som går på en sådan sak att göra) eller så duger den inte och då får man köpa loss hunden.
Alla som känner mig vet ju vilken usel idé detta är egentligen, men vem tror att de kan stoppa mig?
När jag berättade det för maken så bara glodde han med stora ögon. Han insåg min idioti men var snäll nog att inte påpeka det.
Det är inte idag eller imorgon som detta sker eftersom jag först ska få ordning på Tila och få henne stabil och trygg, men kanske om ett år eller så?
Så från att vara en ensamstående galen kvinna kommer jag säkert att bli en gift, galen tvåbarnsmamma med två katter och många hundar.
Jag måste nog begränsa mig så småningom...men inte just nu. Men vi får se... jag får återkomma ifrågan. Kanske hittar jag lite vett och sans på vägen.
Men har jag inte hittat det på 34 år så är väl inte sannolikheten så stor att jag gör det inom ett år heller...

Bakdax!

2011-03-25T14:19:00.000+01:00

Ledig dag! Vad gör man då?
Jo, först asar man runt på barn och hund i ösregn. Inte så värst uppskattat av någon egentligen, eller jo Tila gillade det. Speciellt när hon fick springa runt och valla ihop familjen ute på ett stort fält.
Sen bakar man. Är det Fredag så är det!
På bakschmat stod det idag ~~negerbollar~~ chokladbollar. Det avnjuts till mellanmål idag har kidsen bestämt. Tveksamt om de vill lämna något kvar till sin pappa... (sorry hjärtat, men du kanske blir utan..)

Väldigt lyckliga barn!

Taget precis när hon ska tjuvsmaka och inser att jag fotograferar.

Tila måste såklart övervaka för att kolla om de tappar något. (Ja, hon äter allt som har en fast konsisten)

Fokus!

Tydligen funderar det att göra det på tummen också ?!

Inget kladd här!

Lite kladd, men desto mer pärlsocker.

Resultatet!
Står i kylen och väntar på att avnjutas.

Sist, men inte minst..vår lilla "voppa" (Ja, jag kallar henne för Voppan ~~ofta~~ ibland)

Visst har hon växt?

Nä gott folk, nu struntar vi i detta och går och sätter i oss en massa goda bakresultat.

Nu är det officiellt!

2011-03-21T09:07:00.000+01:00

Vi är hundägare!

Vi skrev på alla papper igårkväll och nu är lilla fröken Tila vår för all framtid.
Vad i hela friden har vi gett oss in på?

För er som inte vet så är Tila en 9 månaders schäfer/border collie som är totalt ouppfostrad och 0 socialt tränad. Detta innebär en massa jobb och jag ser det som ett roligt jobb. Dock räknar jag med ungefär 1 år innan hon är i presentabelt skick. Kanske borde vi ha valt en "normal"valp? Men vem kan motstå och lämna tillbaka en hund som man tydligt ser att hon inte är skött och uppmärksammad? Hur kan man med rent samvete lämna bort henne igen och inte vet vad som händer henne?
Inte vår familj iaf.
Denna lilla tös har alltså under sina 9 månader varit i 5 olika hem. Förstår ni? 5 olika hem! Det är inte klokt... det är inte heller konstigt att hon inte kan bete sig som andra hundar. Hon har ju ingen trygghet eller fast punkt att kunna förlita sig på.
Men det har hon nu. Nu har hon vårt hem, vår kärlek, vår uppmärksamhet och våra krav.
Det blir nog en kanonhund av denna donna också, bara vi ger henne tid, kärlek, respekt och träning.
Så det ska vi göra. Mängder av allt.

Välkommen till vår familj du fina lilla Tila!

Hur otippat var det egentligen?

2011-03-11T18:18:00.000+01:00

Jomenalltså....
Jag kan ju se vilka folk som kikar in här på bloggen och hur de har hittat hit.
Så jag satt och kollade lite nu eftersom jag har ungefär 5 sekunders återhämtningstid för tillfället och kan ni gissa vad jag hittade?
Jag hittade att någon (nämner inget mer än så) hade sökt på ordet "Knulligt" på google.se och får således upp vår blogg.
Gissa om den personen måste ha blivit förvånad när den hamnar på en vanlig och icke exeptionell familjeblogg efter den sökningen? Snacka om bomträff..
Men lite skrattretande är det allt...
En blogg om familj, hund och kattjävlar och såklart ordet knulligt.
Ja så det kan gå en fredagskväll...

Ny familjemedlem!

2011-03-09T10:51:00.000+01:00

Jodå, visst är det så!

Vi har införskaffat oss ett nytt arbetsprojekt här hemma. För det räcker ju inte med att vara två heltidsarbetende vuxna med två småbarn och två katter. Nädå! Låt oss fylla ut familjen med en hund också. I Söndags var vi och tittade på en liten hund vid namn Tila.

Jag kan lätt säga att hon var en energisk liten varelse som direkt fångade min uppmärksamhet.

9 månader och inte tränad på något sätt. Begriper ni vilken utmaning det är?

Men jag ser en stor potential i henne och ska arbeta hårt och jag tror att hon kommer att bli en kanonhund.

Redan på ett dygn lyckades vi bryta det värsta koppeldragandet med hjälp av godis och klicker. En uppmärksam tös som visar att hon gärna vill jobba.

Ja, hon är inte vår på riktigt ännu. Vi har henne på prov i två veckor och sen bestämmer vi oss.

Problemet här är att mitt hjärta redan har bestämt sig.... vi ska se hur hjärnan samarbetar med hjärtat.

Men ni ska iaf få se bilder på vår lilla skrutta.

Välkommen hem till oss Tila, 9 månader och korsning mellan Schäfer & Border Collie.

Hur är människor funtade egentligen?

2011-02-11T16:16:00.000+01:00

Detta blir ett mindre roligt blogginlägg men ack så viktigt.
Jag skriver detta med anledning av http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article8547463.ab

Jag blir så upprörd över hur människor är och agerar.
En 6-åring blir alltså stucken med en matkniv i nacken för att han gillar rosa, har nagellack och dansar balett.

Vem har bestämt att rosa är annat än en färg? Vem har bestämt att balett är annat än en dans? Vem har bestämt att nagellack är reserverat för tjejer?
Var drar vi gränsen? Ska vi ens ha en gräns?
Varför kan vi inte lära våra barn att vara toleranta, öppensinnade och egentänkande?
Får tjejer leka med lyftkranar? Får de köra runt med bilar i en bilbana?
Ja, de får de!
Precis lika mkt som killar få ha rosa kläder och dansa balett.

I artikeln ovan anser jag inte att man kan lasta barnet för sitt agerande. Barnet har fått vissa värderingar av sina föräldrar. Självklart är det vi föräldrar som formar våra barn. Vi överför våra åsikter och agerande till våra barn, oavsett om vi menar det eller inte.
Nu tänker jag osökt på en gammal reklamfilm som gick om två barn som leker i en sandlåda och det ena barnet har en pinne i munnen och låtsas att det är en cigarett. Kontentan var: Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör.
Det är så rätt som det är sagt.

Vidare reagerar jag starkt på att personalen på förskolan inte meddelade föräldrarna att deras barn blev stucket med en matkniv. Hur kan man som personal inte meddela detta? Tror de att ett problem försvinner för det? Tror de att en 6-åring inte berättar detta för sina föräldrar?

Barn är inte änglar, inga barn. Framförallt inte mina. Jag överför saker till dem som säkert inte är lämpligt heller, men när det uppdagas sopar jag det inte under mattan. Då får man ta tag i problemen.
Min son älskar rosa, han älskar Hello Kitty, han vill gärna ha öronhänge när han ska vara fin. Självklart får han det!
Dottern leker lika gärna med dockor som med dinosaurier. Hon skjuter med påhittade pistoler och tycker att jeans är ett helt ok klädesplagg att ha på sig.
Måste jag då placera dem i fack som säger att vissa av dessa saker inte är ok? Aldrig i livet!
Mina barn är tänkande varelser som ska läras respekt och ödmjukhet. Det får man genom att acceptera att alla är olika.
Det är inte ok att retas för att någon är annorlunda till sättet. Det är inte ok att säga att någon har fula kläder för att de är annorlunda. Om denne har annorlunda kläder på sig och trivs i de och tycker att de är fina, ja då är de fina!
Varför ska barn begränsas? Varför låter vi inte våra barn utnyttja sin fulla potential? Mest troligt blir de "fackplacerade" så småningom ändå i vissa avseende men det är inget som vi vuxna behöver påskynda.

Vi måste inte gilla allt och alla, men vi måste acceptera och respektera. Det är något vi måste föra över till våra barn.

När jag läser artikeln ovan är jag så oerhört glad över att vår förskola är den absoluta motsatsen till det som beskrivs. Där får barnen lära sig tolerans, egentänkande och att alla har ett stort värde.
Som exempel på det kan det beskrivas att Elliot en dag kom i en Hello Kitty tröja som han var sååå stolt över. Ett av de andra barnen sa då att han hade en tjejtröja på sig. En av personalen hörde detta och konstaterade då kallt för barnen att det inte finns tjej- och killkläder, utan det finns kläder.
Så underbart att höra för en förälder!

Var tar allt vägen om vi kategoriserar våra barn hela tiden?
Vem vill växa upp på det sättet?
Jag blir faktiskt lite mörkrädd ibland...

Vissa frågor vill man undvika..

2011-02-10T17:19:00.000+01:00

Kidsen kollar på tv och helt plötsligt rycker Elliot tag i mig.
"Mamma? Vad betyder upphetsad?"
Hrrrmmmm....
"Jo, det betyder att man blir jättespänd på något."
"Jaha... blir du och pappa upphetsade då?"
*host host* "Jovars, det händer ju..."

Allvarligt? Är det bara jag som associerar helt åt ~~helvete~~ skogen?
Jag begriper ju att kidsen inte tänker i mina banor (måtte de aldrig tänka som mig) men jag kopplar liksom fel ögonaböj.
Jag är skadad, jag vet. Hur förhindrar jag att mina barn blir likadana? Är det ens möjligt att förhindra?
Jag kanske borde be min make att ta 100% av uppfostran, för då blir de ju bara 50% skadade.
Jo, så får det nog bli.. så kan jag mest flyta runt lite och se glad ut och fortsätta att associera åt ~~helvete~~ skogen.

Pedagogik på hög nivå.

2011-01-26T18:23:00.000+01:00

Ibland funderar man över hur folk tänker...
Evelina var hos handhygienisten idag. Hon skötte sig exemplariskt, Evelina alltså. Tandhygienisten lämnade mkt att önska om man så säger...
Evvan studsade upp i stolen och la sig tillrätta och öppnar gapet stort och präktigt. ~~Kärringen~~ Hygienisten säger så: "Jaja, det behöver du inte göra ännu." och suckar ljudligt.
Sen fortsätter hon med att säga: "Om man inte är snäll får man faktiskt inget märke. Det är bara snälla och duktiga barn som får det serru"
Exakt var någonstanns kände det kioskmongot att Evelina inte skötte sig?
Är det så värst pedagogiskt och hälsofrämjande att bröla ut en sådan sak?
Sådanna kommentarer kan ju få den bäste att bli tandvårdsrädd.

Jag önskade innerligt att dotra min skulle få någon form av tuppkuck och börja hugga efter fingrarna på den där ~~kärringen~~ hygienisten.
Men nädå... Evelina tittade lite på mig och sen bara fortsatte hon att gapa.
I samma stund funderade jag på vilket av de där djävulsverktygen de använder som kunde orska mest skada på kortast möjliga tid på denna ~~kärring~~ kvinna.
Men eftersom jag är väluppfostrad (tack mamma & pappa) så stannade det vid en tanke.
Men jag kom fram till att borren förmodligen var lämpligast... förmodligen mest eftersom att jag inte riktigt förstod vad de andra verktygen var.

Sen studsade Evelina ner och skulle få välja ett märke.
Då fick jag min tramsiga hämnd. Jag sa till dottern: "Eftersom du var så duktig och snäll så får du lov att ta två märke. Så plocka nu!"
Stolt dotter tog två märke och sur mamma blängde på ~~kärringen~~ hygienisten och sa ett kort adjö.
Hon säger då att Evelina kallas om 1½ år igen eftersom det såg så bra ut idag.
Varpå jag svarar: "Då är det väl till någon annan än dig förutsätter jag?"
Svaret väntade jag inte på, utan vi bara gick.

Ja, jag blir en tigermamma när mina barn inte behandlas med den respekt de förtjänar och jag blir tramsig och medvetet elak. Men sån är jag, och säkert många andra mammor också. Jag hoppas det i alla fall för jag har ingen lust alls att ändra på mig...

Kräktävling!

2011-01-25T12:19:00.001+01:00

Det önskar sig barnen jämt. Men får de det? Nix!
Anledningen till detta är att vi nu i 2 dagar har varit hemma pga kräkning. Lilla fröken Evelina valde att häromnatten kräka ner mammas sänghalva. Jaha.. då kom kräksjukan även till vårt hus. Eller?
Det är inte helt sant faktiskt, för det var bara den kräkningen. Tjohoo!
Naturligtvis är det skönt att hon inte kräktes mer för hennes skull, men lite skönt för Mamma J skull också eftersom Evelina har så ofantligt dåligt sinne för att pricka en stor spann. Även om den står bredvid henne så kräks hon på alla andra omöjliga ställe. Sannslöst...
Så gårdagen innebar lite mer lättsmält mat, om att ifall kräkningarna skulle eskalera igen. Lättsmält är ju samma sak som glass. Efter glassen konstaterade Elliot kvickt att han älskade när Evelina var sjuk för han fick ju också glass då, annars är det ju orättvist.
Kul kille..gillar att syrran är sjuk när det kommer till egen vinning.

Nu tror denna mamman att kräkningarna berodde på söndagens intag av enorma mängder onyttigheter.
Först var vi på Bio och då äter man popcorn. Efter bion får man gå på Mc Donalds och äta mer. Sen på väg till bilen gick vi förbi ett konditori då det köptes varsen semla. Ovanpå allt hade jag lovat kidsen att baka ~~negerbollar~~ chokladbollar så även det trycktes ner.
Det kan ju kanske hända att allt detta blev för mkt för en 3- årings mage...

Idag är lillstrumpan fit for fight igen. Det märks på humöret om inget annat, samt att jag får ha mitt knä ifred i lite mer än 4 sekunders intervaller. När vi då ska äta lunch kommer Evelina knatandes och kollar. När hon ser att det är stuvade makaroner och fiskpinnar så konstaterar hon snabbt: "Det är bra mat mamma. Det är lätt man att kräka upp igen."
Min 3 åring är så skadad av sin mammas yrke... stackas unge.
Dock vet jag inte om jag anser att fiskpinnar är så värst lättkräkt men.. tanken var ju god.

Nu ska vi utsätta oss för det ultimata testet guruvida kräkningarna ska återkomma eller ej. Vi ska ha springtävling i huset. De som vet hur vi bor inser ju att det innebär att man springer runt runt runt tills man är helt yr i skallen. Slutscenen på detta kommer att vara: Elliot & Evelina ligger i saccosäckarna och tjuter av skratt medan Mamma J står lutad över diskbänken och ulkar.
Då kör vi!!

Fredagsmys...

2011-01-21T19:07:00.000+01:00

Eftersom maken är på vift ikväll/natt så är det bara jag och kidsen hemma.
För att få en ok kväll så mutar jag mina barn.
Jag mutade dem med fredagsmys i form av godis & film.
Mina barn gillar mutor!
Så vi sätter igång filmen (Skönheten & Odjuret som vi nu ser för 47:e gången) och jag sätter mig i mitten av soffan och klappar på vardera sida om mig för jag vill ha dit kidsen samtidigt som jag vevar med godisasken.
Tjohooo... nu ska det mysas.
Eller inte?!
Kidsen springer fram, sliter godiset ur näven på mig och hoppar fram till sina saccosäckar istället.
Snopet!
När jag frågar varför de sitter där där istället för hos mig så svarar Elliot: "Men mamma.... det är mysigt i puffen, soffan är inte så skön. Och..... du sitter ju där!"
Jaha?
Tydligen går det inte att sitta i soffan när mamma redan sitter där.
Snopet då myset uteblev för min del.
Fast då kan jag ju passa på att blogga om det. Så lite bra var det kanske.
Sen kvarstår frågan: Hur mutar man sockerkickade barn till att gå och lägga sig?
Eller det gör man kanske inte? Man ska nog bara helt enkelt hysta in dem i sängarna, läsa en saga och sen somna på soffan så de kan få härja fritt?
Det låter mest logiskt...

Undrens tid är inte förbi!

2011-01-04T09:18:00.000+01:00

Ibland blir jag så förvånad.
Idag ska vi lyckas träffa ett par vänner med tillhörande kids. Väldigt aktiva kids vilket gör att mina kommer att vara mkt trötta i kväll. Bra! Då somnar de säkert i lagom tid. Det dåliga är att de kommer att vara övertrötta innan de landar i sängen vilket innebär att jag tvingas vara rolig och lagom pedagogisk för att få dem till sängen med tillhörande rutiner.
Men vi har av olika anledningar inte träffat dessa vänner på väldigt länge så det är ändå ok.

Just nu tycker Evelina att det är en bra idé att banka sin Barbiedocka i bordet med anledningen: "Hon ska få lite ont i huvudet, för det fick jag när jag trillade in i bordet"
Okej... det känns ju rimligt.

Sen lider jag av en stor besvikelse. En oerhört stor besvikelse. Hela gårdagen var jag så sugen på hembakad kola. När kl var 19 föll jag för suget och gjorde 80st. En timme senare skulle jag sätta fart occh äta. Ja just det...
Pappersformar var ingen höjdare, det gick inte att få loss dem. Hur jag än pillade, bönade och bad så var det omöjligt. Vilket antiklimax! Men men... en sväng i micron borde göra att de går att skrapa upp med sked tror jag. Ska testa ikväll när kidsen sover så de inte vaknar av mitt utbrott när jag inser att det var en dålig idé.

På fredag ska den lille killen som lämnade jordelivet för tidigt begravas. Jag kan inte föreställa mig hur man känner inför att begrava sitt barn. Sorg, saknad och en sönderslitande känsla är det närmaste jag kan förstå. Sen vill jag inte förstå det. Jag är faktiskt glad att jag inte kan sätta mig in i den sitsen, för det hade ju inneburit att jag hade förlorat ett barn. Varje dag är jag tacksam över att mina barn är (relativt) friska occh välmående. Jag blir bara så ledsen på mig själv att det ska till en tragedi för att jag ska uppskatta vardagliga saker.
Hur är det med er? Uppskattar ni vardagen eller behöver ni liksom jag en uppväckning för att inse hur bra man har det trots allt?

Det ömtåliga livet..

2010-12-28T19:46:00.000+01:00

Ibland ändras livet på en enda sekund.. och tyvärr inte till det bättre.
Ett par av våra vänner (gemensamma kids på förskolan) förlorade sin 4 månaders son i Plötslig spädbarnsdöd den 23/12.
Vilken sorg och vilken förlust.

Hur ska man då reagera som medmänniska?
Ja, det finns väl knappast några universella svar på den frågan men att dra sig undan är så fel som det kan bli...
Så vi vägrade att falla in i det facket trots att det kanske hade varit det enklaste för oss. Vi vet ju alla att skärma av otäcka saker är effektivt, i alla fall för en stund.
Att erbjuda småsaker som att passa deras dotter är så självklart för oss och så uppskattat av dem. Att lyssna när de berättar om händelseförloppet trots att man vill skrika: "Sluta!".
Det jag tror är att man som sörjande förälder missar mkt av det primära i livet när man står vid livets avgrund som tex att äta.
Det går ju lätt att råda bot på, så morgonen tillbringades med att laga lite olika maträtter och baka lite bullar som vi sen åkte dit och lämnade över.
Enkelt, snabbt och uppskattat.
Sen var det bara till att lyssna. Hjärtskärande och ofattbart.

En tragdi som man inte önskar sin värste ovän har hänt. Oavsett vad man gör så kan man inte lindra sorgen, hur mkt man än vill.

Ni kan inte ana hur många extragånger jag har berättat för kidsen hur mkt jag älskar dem och att de är mina ögonstenar i livet och efter. Antalet kramar går inte ens att räkna...

Många säger sig ha sett en ängel, men denna familjen har haft en i sin famn!
Våra varmaste tankar till hela familjen. Vi lider med er...

Kung Bore är en elak jävel...

2010-12-21T17:53:00.000+01:00

Vad har Skåne gjort Kung Bore för ont? Varför ska vi lida på detta viset?
I skrivande stund har vi -18,9° och jag håller på att frysa ihjäl.
Eftersom den ~~förbannade~~ fantastiska Skånetrafiken ställer in 1/3 av tågen innebär detta att maken inte kommer till jobbet i en tid som kan anses rimligt varpå han tar bilen i morse.
När han tar bilen så inser jag att jag får gå och hämta kidsen idag. Ingen fara... fram tills jag inser att det är -14° när jag går dit. Trots en massa kläder så frös jag och snoret. Charmigt värre när jag stövlar in på dagis med en lång snorsträng som var frusen under näsan. Det blev inte charmigare när den töade väldigt fort kan jag upplysa om...
Nåväl, kidsen får på sig hela vintermunderingen och hoppar på sin snowracer som ska dras av mamma.
Halvvägs hem upplyser Elliot mig om att det är väldigt kallt.
Tro ~~fan~~ gudarna det. De satt ju helt stilla medan jag asade på 40kg. Jag frös inte på vägen hem kan jag upplysa om...men det gjorde det rinnande snoret.

Vet ni vad? På torsdag ska det tydligen snöa väldigt mkt igen. Vet ni vad som händer på torsdag? Jo, denna familjen ska packa in sig själva och en jäkla massa packning och åka upp till Katrineholm.
Det sägs att ovädert kommer från söder och drar upp över landet.
Med den meningen kan ni nog också räkna ut ~~med röven och en krita~~ att vi mest troligen kommer att köra i snöoväder hela vägen upp. Jag ser fram emot detta.
Det är så roligt med spänningar av alla dess slag när man ska åka så långt. Som bonus har vi två barn i bilen. Jag lär nog behöva lite lugnande.... så kan maken köra hela vägen medan jag snarkar eller knarkar, det kan bli vilket som...

Om inget mer skrivande sker innan så önskar jag er alla en riktigt God Jul!

Kung Bore håller oss i ett järngrepp.

2010-12-18T18:18:00.000+01:00

Så där lagom otippat så har det snöat en del här i Skåneland de senaste dagarna. När Mamma J ska städa så skickar hon ut barnen och maken för att leka i snön. Sen måste jag ändå tjuvkika på dem... och naturligtvis fotografera...

Pappa H i en mkt vit jacka efter att ha kastat sig upprepade gånger i snöhögar.

Kan ni ens se honom?

Var är min man?

2010-12-17T19:44:00.000+01:00

Om någon ser min man ute så skicka hem honom..
Nämen vänta lite nu...det är ju den där ~~jävla~~ underbara Skånetrafiken som klantar sig igen.
Han är alltså inte försvunnen. Bara lite lost, ungefär som 28173 andra resenärer idag.'

I vanliga fall är vintern ok, bygget av Citytunneln ok, lite tågstrul fullt godtagbart.
Men detta är ju rent löjligt! När allt detta kolliderar blir det bara fullständig kaos. Detta är Skåne i ett nötskal.
Hade det inte varit så förbannat kallt & mörkt i Norrland så hade jag emigrerat dit. Tänk er själva... med lite tur möter man en bil under 30 min bilfärd (till närmaste Ica då) och man slipper tjata hål i huvudet på en mindre begåvad människa för att man är så förbannad över alla förseningar.

Men som sagt, nu är Norrland väldigt mörkt och kallt så därför stannar vi kvar i Skåne och fortsätter svära över vinter, Skånetrafiken och den där förb*nnade Citytunneln. Allt är som det alltid har varit och förmodligen kommer att fortsätta vara.
Hejja Skåne!

Om jag bara var lite snabbare..

2010-12-16T15:33:00.003+01:00

Dåligt med uppdateringar märker jag...
Skämmes på mig.
Det är detta med kameran som gör det. Ni vet, man ska ta kortet, lägga över det i datorn, göra om storleken, ladda upp det och sen skriva ngt. Ibland finns inte den tiden riktigt...
Men nu tog jag mig den!

Fina Lina på förskolans Luciatåg.
Ja, hon ville vara stjärngosse och ja, hon ser ut som en mindre heffaklump.

Elliot som Lucia (fast utan krona).
Även här är svaret: ja, han ville vara Lucia.

Vår vackre Elliot...

Halloweenfest med tillhörande utspökning.

Visst blir man rädd? Kankse mest för min dåliga sminkning, men han var glad iaf!

Galna barn innan sminket kom på.
Kanske hade gått lika bra utan, de kan vara rätt så skrämmande ändå...

Bara så fint...

Man kan ha svårt att tro att Elliot är min son eftersom han i 99.9% brås på sin pappa.
Men här ser ni den ynka 0,01% som gör att man inte tvivlar på att han är min.
Han är galen, precis som sin mor!

Olika nöje..

2010-12-04T18:16:00.002+01:00

Jodå, vi har alla olika ideér om hur man tillbringar en ledig lördag.
Eftersom Herr H inte har träffat kidsen så värst mycket i veckan så klädde han på dem och begav sig mot pulkabacken. Tydligen så vågade bägge två att åka från absolut högsta punkten. Tufft, frågan är bara om de verkligen är mina barn? Jag menar, jag får ju höjdskräck bara jag tar på mig högklackade skor...
Sen vurpade tydligen fina Lina och fick snö överallt. Oj så skönt.
Den största bonusen (som verkligen gjorde att jag önskade att jag var på plats) var att Herr H satte sig på en snowracer och åkte ner för backen också.
Jag skrattar så jag nästan kissar på mig när jag visualiserar detta framför mig...

Så vad gjorde Mamma J då?
Jo, hon rensade hela skafferiet på diverse olika saker. Nu är det sååå snyggt däri och man kan tom hitta sakerna! Det ni!
Sen passade hon på att baka lite bullar. Otippat va?
Därmed löste sig frukostproblemen direkt. Smart kvinna...

Nu ligger kidsen i sina puffar och äter lördagsgodis och kollar på Skönheten & Odjuret. Totalt uppslukade av filmen...
Inser nu att många av Disneyfilmerna faktiskt är roliga för vuxna också, eller så beror det bara på att vissa vuxna (läs: Mamma J) är lite barnsliga.

Gud så bra vi har det... det svämmar över i mammahjärtat när man ser sina små troll ligga där och mysa så kopiöst. Ljuvligt!

Hysteri!

2010-12-02T19:32:00.002+01:00

Mamma J har skapat en ny hysteri i detta hemmet.
Bakhysteri.

Aldrig förr har jag varit en som har bakat. Icke. Mitt resonemang har alltid varit att andra gör det mkt bättre, och man ska ju gynna olika yrken. Så jag har köpt mina kakor, bröd och gud vet vad.
Men någonstans på vägen har detta ändrats. Nu bakar jag som aldrig förr.
Det är verkligen skitkul att baka. Nu snackar vi ju inte några högavancerade saker, jag lär ju knappast bli tillfrågad om att göra bröllopstårtan till Prins...ehhh.... vem-det-nu-är-som-ska-gifta-sig-i-England.
Men vi bakar för husbehov (eller rättare sagt, ett skapat behov).

Hela familjen konstaterar att jag bakar mkt, mellan tuggorna av kola, muffins, bullar och allt annat. De konstaterar, men de klagar inte. En jäkla tur för dem, för då hade de inte fått en smula ens.
Fast vem bryr sig om smulorna?

Nackdelen med bakandet är att kidsen nu säger: "Mamma, vad ska du baka idag?" vääldigt ofta. När jag då svarar inget eftersom jag har jobbat/ska jobba och har ont om tid så blir de så besvikna. Så det där blåa psykot (Kakmonstret) i Mupparna kan slänga sig i väggen. Han är rejält besegrad av kidsen här. Han har inte en halv chans ens.
Vilken underbar kvalitet de har och så stolt jag är!
Kanske borde jag leta efter andra lite mer användbara egenskaper hos barnen när jag tänker efter?

Hej & hå så kräks vi lite..

2010-11-20T09:05:00.002+01:00

Säg den lycka som varar?
Natten innebar att pappa H fick en ny arbetsuppgift (frågan är bara om han får ngt betalt för den?) som innebar att vara förste kräktorkare.
Har jag tidigare berättat hur mkt jag älskar att jobba vid vissa tillfälle? Tro mig när jag skriver att detta var ett av dem...

Ny dag, nya tag!
Kanske tom lite nya kräkningar?
Oj så hårt mamma J ska sova hela dagen.

Sååå sjuk...

2010-11-16T20:10:00.002+01:00

Eller, det är väl en sanning med modifikation.

I Måndags ringde de från förskolan och sa att Evelina hade nära 40° feber. Mamma J hade då sovit 2 timmar och var inte helt skärpt. (Helt allvarligt funderade jag på att säga: "Ge henne 8ml Alvedon så kommer jag kl 15.")
Men det gjorde jag såklart inte utan jag hämtad hem henne. Den förstföde ville stanna kvar så jag lovade att åkerkomma kl 15.
Hem med sjuktrollet och bäddade ner henne i soffan. Kl 15 var tempen bara 38.5° så hon sprang till dagis och gav inte sken av att vara det minsta sjuk.
Hade det varit Mamma J så hade jag ju haft ena foten i graven vid det läget och bett min far att låsa ut ett vapen från skåpet och skjuta mig...

Sen fortsatte det hela dagen, som mest uppmätte vi 40,6° och då var hon rätt så spak...
Dagen tillbringades därmed hemma med Pappa H. De hade en riktig mysdag.
Mamma J fick i sin tur tillbringa dagen på förskolan med den förstfödde för att jobba lite.
Herremingud så härliga kids det finns där.
Vi är lyckligt lottade när det gäller val av förskola.

Nu sover den sjuka och den förstfödde och Mamma J njuter av tystnaden. (Pappa H är och handlar och det är sååå skönt just nu kan jag lova.)
Morgondagen går vi omlott för att inte behöva vabba något och så ber vi till gudarna att febern är över så vi kan leka "normal vardag" på Torsdag. Men det känns tveksamt...
Det positiva är dock att den förtfödde är frisk...... ännu!
Någon som vågar gissa när hans feber kikar in?
Ännu värre.... någon som vågar gissa när Pappa H får feber?
Jag kommer nog att besöka Norrland då... någon som vill ha besök snart? ;-)

Bli inte rädda!

2010-10-31T20:56:00.002+01:00

Bli inte rädda om ni träffar på vår dotter.
Det är fortfarande vår älskade dotter fast hon ser ut som en kvarleva från 80-talet....

Det föll sig som så att dotter stod i badrummet, dotter hittade sax, dotter insåg att saxar kan klippa hår, dotter klippte hår.

Så nu har vi nästintill återupplivat den gamla hederliga hockeyfrillan.
Tack gode gud att det hände efter fotograferingen på dagis. Aldrig att jag hade betalt nära 2000 svenska dollars för kort där dottern har en hemmagjord hockeyfrilla.
Självklart älskar vi henne ändå, bara på ett lite annorlunda sätt numera... hon ser rätt så förjävlig ut.

Så om ni träffar henne kan ni väl hälsa i alla fall?

Är det någon som är sjuk?

2010-10-27T13:01:00.003+02:00

Skojar ni med mig?
Elliot har nu drabbats av allergi. Frågan är bara mot vad?

Första gången det hände så hade han ätit blåbärsfil. Ok, vi skippar blåbärsfilen då.
Igår åt han chili con carne och 2 min efter att han hade börjat äta började han klia sig över hela kroppen och jag menar verkligen heeela kroppen. Av med alla kläder och kolla läget.
Men jösses så pågen såg ut. Hela han var röd och full med upphöjda små knottror som kliade som bara den.
Smörja smörja och sen smörja lite till med cortisonsalva.
Då kläcker han ur sig: "Mamma, det kliar i hela halsen också"
Nej nej nej! det gör det väl ändå inte?
Jodå, det kliade och han blev andningspåverkad.
Då hade han lite svårt att andas och mamma J hade liiite svårt att tänka helt klart pga allt adrenalin som flödade i kroppen.
En massa kortison i tablettform och sen inhalerade vi en massa. Sen frågade jag var 20:e sekund om hur det kändes. Svaret blev hela tiden: "Jobbigt."
Tro mig när jag säger att jag hade slagit in 112 på telefonen... men man vill ju inte belasta sjukvården i onödan...

Natten var ok, det var många uppstigningar för att kolla honom men allt gick bra.
Sen ringer dagis idag, 1 timme efter det att jag hade lämnat och säger att han kliar sig rejält på benet.
Jaha...
Åker dit och medicinerar som igår. Men klådan viker inte av utan blir snarare mer...
In med pågen i bilen och ner till VC. Undersökning och ett konstaterande av läkaren att mamma J var "piffig" nog att hantera det hela bra innan vi kom dit.
(Skam vore det väl annars när man är sjuksköterska?)
Lite mer mediciner och en remiss till allergimottagningen för utredning av vad han är allergisk mot. Tydligen är detta som att leta en nål i en höstack... Jag antar att vi får leta bra.

När jag tänker på hur Elliot hanterar detta så blir jag så stolt. Han är faktiskt bara 4 år men förstår allvaret i det hela och svarar helt sanningsenligt och ordentligt när man frågar. Han är så duktig! Lite lagom lillgammal när han svarar på vissa frågor, men det kan vi ju skratta gott åt.
Nu hoppas vi bara på att hitta vad som orsakar detta.

Det är ju tur att han aldrig har varit sjuk innan... oj så ironisk jag var nu...
Nåja, allt går. Vi fixar väl detta också hoppas jag.

"Har ni fest eller?"

2010-10-16T17:38:00.003+02:00

Ja, imorgon har vi faktiskt det.
Vi har 3-års kalas för den där lilla illbattingen som går under namnet Evelina.

Ett kalas innebär förberedelser. Vi fördelade förberedelserna på följade sätt idag:
Maken: Åkte iväg med kidsen till lekland.
Frugan: Stannade hemma och bakade tårta & kakor samtidigt som jag tvättade, städade & torkade golven.

Det värsta i kråksången är att jag själv gjorde upp planen och ansåg i något svagt läge att det var en jättebra plan.
Kan ju nämnas att jag inte ansåg planen vara fullt lika bra när den skulle genomföras.
Ibland är jag bra dum... ungefär som när jag står mitt framför ett stort fönster och sjunger i skaftet till golvmoppen. Jag hoppas att ingen såg mig, men för att vara på den säkra sidan har jag bestämt mig för att inte öppna dörren om det ringer på den. Det kan ju vara några män i vita rockar som ska spärra in mig.

Så om jag aldrig mer bloggar så befinner jag mig säkert på St Lars sjungades på någon konstig visa.

Hoppas att kakorna och tårtan blir god iallafall....

Morgonens skönaste reflektion.

2010-10-06T13:54:00.002+02:00

Den stod Evelina för.
Vårt samtal lät så här imorse innan vi skulle till dagis:

"Mamma?"
"Mmmmm?"
"Ska vi ha gympa idag på dagis?"
"Ja, det ska ni hjärtat."
"Då måste vi akta oss när vi går till dagis."
"Akta oss? Vad ska vi akta oss för?"
"Bilarna!"
"Hur menar du nu?"
"Jo, för bilarna kan köra på oss om vi inte aktar oss, och då kan vi faktiskt döööö. Och om vi dör så kan man inte vara med på gympan, och det vill jag."
"Du har rätt gumms, vi måste akta oss."
"Men mamma... vi kan också åka bil, för vår bil är större och vinner över de andras bilar."

Poäng!
Glöm allt ni har läst innan! Storleken spelar roll!
I alla fall när det kommer till det faktum att denna familjen kör omkring i en SUV.... så vi vinner!

"När ska vi åka?"

2010-09-30T11:48:00.002+02:00

Den frågan har uppkommit ungefär 25 gånger under loppet av 5 timmar.
Vi kan ju anta att kidsen är lagom sugna på att lämna huset eller hur?

Kidsen ska nämligen sova hos Mormor & Morfar idag.
Jättebra!
Jag bad dem att passa kidsen några timmar så att både Mamma J & Pappa H kunde närvara på kvällens föräldramöte på förskolan, men se det gick inte...
Nänä.... de ville ha dem mkt längre än så. De vill ha dem ett dygn!
Ok!
Jag ska inte spela svårflörtad.

Så för att fira detta så gjorde vi amerikanska pannkakor till lunch och siktar på en massiv fruktsallad till mellanmål. Dock har jag svårt att tänka mig att kidsen äter så värst mkt eftersom de vet att vi ska åka efter mellanmålet. Alternativet är att de slänger i sig fruktsalladen likt aporna på Kolmården.
Jag ser nämligen vissa likheter...

Eftersom hela familjen är förkylningsdrabbade så kan jag se kvällen framför mig: Kidsen myser järnet hos M & M och mamma J & pappa H slänger i varsin soffa och snörvlar efter föräldramötet.
Det kommer att vara romantik på hög nivå!
Trots allt så är det fördel för mamma J imorgon, för jag får sova så länge jag vill (någon mer än jag som tror att jag är klarvaken senaste kl 7?) och därefter ska jag ligga i soffan och kolla på en film jag har velat se lääänge men inte haft tid till.
Det är lyx på hög nivå ska jag be att få tala om.
Tror faktiskt att jag ska ringa och mobba Herr H lite imorgon eftersom han inte är så ledig som jag är...
Nämenojsåsnälljagär!

Saker man gör allt för sällan.

2010-09-24T09:52:00.003+02:00

Som förälder reflekterar man ofta över saker man gör sällan som man kanske borde göra oftare, som ex att göra lera med barnen, leta spännande (läs: otäcka) djur i naturen, och en massa andra kultiverande saker.

Idag hittade jag ytterligare två saker jag tydligen borde göra oftare.
Detta grundar jag på barnens reaktion: stora ögon, öppen mun och ett mkt förvånat uttryck medan de säger: "Men mamma. Vad göööör du?"

Jag strök en tröjja och putsade ett par skor...
Menojdå...

Bakbilder!

2010-09-20T21:25:00.004+02:00

Så här ser det ut när vi är i behov av RUT.

Kladda, kladda, klaaaadda

Ny look med kakao lite överallt.

Det går så bra så...

Lillstrumpan visar upp sig

Ett spår i mungipan avslöjar att någon har tjuvat lite...

Men jösses så allvarlig...

Dumlekakorna semifärdiga.

FÄRDIGT!

Saneringsbehovet visas ej upp eftersom vi vill hålla skenet uppe...

RUT & ROT!

2010-09-20T11:17:00.002+02:00

Valet är över och vi gläds och sörjer.
Vi gläds över alliansens vinst och vi sörjer över SD:s framgång.
Ja, familjen Smeding röstade på alliansen utan att var skuldfria, högavlönade eller att vara mångmiljonärer. Så nu vet ni det...

Extra glädje är det eftersom alliansen vill behålla RUTavdraget vilket mamma J har stora planer på att utnyttja. Gärna redan idag.
Då kan man ju undra varför, och det ska jag svara på
Vi ska baka chokladbollar & Dumlekakor idag.
Kan någon föreställa sig hur köket kommer att se ut när en 4-åring och en 2-åring har genomfört detta?
Ojsåkladdigtalltingär!

Precis så kommer det att se ut.

Eftersom jag sen inte kommer att matcha tiden när det gäller kidsen-äter-upp-allt vs saneringstid-för-smått-galen-mamma så skulle jag behöva lite Rut idag..

Rut.... min gammelmormor...jag tror att hon gärna hade sanerat om hon hade fått vara i livet och se mina små troll.
Sorligt.
Men att begära 5 generationer när man är lite slö i barnproduktionen är för mkt begärt.
Sen tror jag i och för sig att mina föräldrar gläds åt att det inte blev 5 generationer med mig och mina kids inräknat eftersom det då hade inneburit att jag blev mamma vid 16 års ålder.

Men jag tror ändå att gammelmormor hade sanerat... så idag sanerar jag för henne.

Låt bakandet börja!

En skön fredag!

2010-09-10T20:41:00.002+02:00

Då maken har varit hemma från jobbet idag pga förkylning så innebar det ju att vi kunde äta kvällsmat tillsammans. Då passade vi på att duka med lite servetter och sådant och när Evelina ser det så utbrister hon:
"Ska vi ha gäster idag?"
Mamma J & Pappa H inser då att vi kanske kan göra det lite mer spännande vid maten även om man inte har gäster.

Sen efteråt så kryper vi upp i soffan och äter popcorn och kollar på Emil i Lönneberga.
Verkligen jättemysigt.
Dock är barnen så trötta efter en intensiv vecka att kvällen inte fortlöper utan problem. Kidsen ballar ur och allt urartar. Jaha... same shit, different day.

Nåja, vi tar nya tag imorgon och siktar på en ny myskväll. Nån som vågar tro att vi lyckas? För denna familjen sätter inte så stort hopp till det hela, men innebär ju inte att man slutar försöka. Eller hur?

Jösses vilken fest!

2010-09-07T14:11:00.002+02:00

Idag är det premiär för Evelina att sova borta.
Jodå, du läste rätt. Lillstrumpan är snart 3 år och sover borta för första gången.
Vi har ett rätt så litet behov av bortasovande barn kan man väl säga...
Nåväl.

Eftersom kidsen sover hos Mormor & Morfar inatt så kan ni ge er på att det vankas röjjarfest på Skolgatan.
Oj oj oj som vi ska festa. En sån där fest som hela byn kommer att prata om i veckovis efteråt.
Eller?
Den enda fest som det kommer att pratas om i veckor är den som kiden kommer att ha (och föräldrarna kommer att få hål i öronen). Fast jag kanske måste korrigera mig....
Maken kommer förmodligen också att tjata hål i huvudet på mig då han ska se Zlatan (jag förmodar att övriga delar av landslaget också kommer att spela) ikväll mot San Marino, medans mamma J ska jobba.

Oj så väl jag utnyttjar tiden när kidsen sover borta.
Många föräldrar går ut och äter, ligger på soffan och pillar sig i naveln, trycker chokladpraliner i ansiktet och kanske tom matar varandra med vindruvor.
Men icke familjen Smeding.
Här jobbas det!
Fantastiskt så bra prioriteringar vi har....

Vi öppnar den stängda klubben igen.

2010-08-31T17:51:00.002+02:00

Imorgon är det gympapremiär på dagis.
Då är kidsen lediga. Naturligtvis.
Dock har det inte undgått dem att det premiär imorgon och det blev liv i luckan när de förstod att premiären fortgick utan deras närvaro.
Elliot vrålar fast jag har berättat att vi åker till Mormor & Morfar imorgon. Hujedamig.

Mitt under raseriutbrottet så deklararerar Elliot högt:
"Då öppnar jag klubben igen!"
"Vilken klubb då?
"Slagsmålsklubben som jag & Evelina har."

Har den någonsin varit stängd?

Det är ju troligare att en meteor landar i källaren än att en dag passerar utan att någon av dem kommer kutandes samtidigt som de skriker: "Ahhhhhh...wooäääää.... han/hon slåss igen!"

Välkommen meteor!

Getingar, lek, getingar, saft och getingar.

2010-08-01T09:34:00.002+02:00

Gårdagen tillbringades hos grannarna med lek, fika, grillande och massa andra trevligheter.
Grannarna har en stor lekstuga där en sisådär 15 barn lekte intensivt igår.
Det intensiva lekandet intensifierades lite väl mkt när getingarna som tydligen hade byggt bo där valde att kika ut.
De små j*vlarna valde under sitt raseriutbrott att ge sig på två av barnen och märka dem med vars en gadd.
Det ena barnet var vår förstfödde.
Lite skrik och gråt och mediciner sen ordnade det sig.

Barn har kort minne för 30 min senare var de där igen och lekte, men nu utan någon gaddmärkning.

När kl närmade sig 22 ville barnen inte gå hem och sova men det ville de vuxna och de vuxna vann.
Det tog nog ganska exakt 5 sekunder för barnen att somna när de hade landat på kudden.
Gud så skönt för de vuxna...
En timme senare inträffade exakt detsamma för de vuxna.
Gud så skönt för de vuxna...

Hur man bäst fryser ihjäl den 25 Juli.

2010-07-25T22:52:00.002+02:00

Det gör man genom att åka till Skånes djurpark och sen lyssna på hur stelfrusna barn upprepar:
"Ska vi kolla på björnarna snart?" som ett mantra.
När de väl hade sett björnarna kom nästa mantra:
"När ska vi se de tjocka djuren?"
Ehhh.... jaaa... vilka är det då?
Till slut visade det sig att det var nån Myskoxe.
Kan ni gissa var de fanns?
Allra sist på rundan! Var annars?

Men på det stora hela så hade Mamma J och kidsen en trevlig dag på vår lilla utflykt.

Ett fåtal bilder togs, de läggs upp när fingrar och övriga viktiga delar har tinat upp igen.
Så vänta inte på det, för det lär ju dröja...

Sommar- & Semesterbilder

2010-07-15T16:01:00.005+02:00

Här är en blandning av kort som har tagits den senaste tiden.

Pappa H & Evelina spejjar på elefanter på Zoo i Kph.

Vackra dottern snabelrider lite.

Så fin...

Vår minsta läckerbit.

Vår skatt, Elliot ska ju också snabelrida.

Så fin man kan vara...

Nämen? Farmor i bakgrunden!

Klappa getter, givetvis!

Lite badbilder från de varma dagarna i Södern.

Mina finaste!

Modiga tösen hoppar..

"Sportacus" hoppar..

Jodå, det plaskar om honom...

Denna bilden är enbart med för att visa vad vår honkatt gillar att dra in och leka med.

Amen fy f*n så rälig den är...

Levde länge gjorde den med, eftersom kattf*n hade inte vett att ta dö på den i första taget.

När sen honan tröttnade så tog hanen över. Herremingud så länge de höll på.

Förstår ni hur stolt jag är över att jag vågade placera telefonen bredvid detta monster? Allt för att ni skulle få en storleksuppfattning på odjuret...

2010-07-05T21:15:00.011+02:00

Semester!
Har man semester så badar man, nästan oavsett väder.
Här kommer de utlovade bilderna.

Långtbortibild ser vi kidsen & Morfar i Lomma.

Vid havet finns det gott om vatten att kunna vattna med. En viss tös är överlycklig!

"Den båten därborta kan vi gå till!"
Ja, eller hur?

Lillstrumpan simmar hundsimm helt själv med sina puffar.

Som att släppa en ko på grönbete: Total lycka!

Pappa H drar luftmadrassen på ett annorlunda sätt...

Säg vad han inte gör för sina barn?

Undrar om pappa H har lust att dra runt Mamma J också en dag?

Lite simmsnack på gång innan det är dax att hoppa i...

Tvärtombarn!

2010-07-03T22:17:00.002+02:00

Jodå, våra små troll är perecis tvärtom mot vad de flesta andra barn är.
efter en lång dag på stranden med mängder av bad och lek så förväntar mig sig när man kommer hem att de är urtrötta.
Men är våra barn det då?
ICKE!
Fullt hallaballo, massor av mat som passerade foderluckan och sen då? Jo, sen ville de bada i poolen. Ok, det är klart att det går.
När Evelina var blå om läpparna och skakade så gav det föräldrarna en signal om att det kanske räckte med bad för denna dag.
In med de frusna i duschen för att tinas upp och skölja bort allehanda saker som kan fastna på en liten kropp.
Sen en massa mjuksmörja på hela kroppen och som grädde på moset så blev det lördagsgodis efter detta.

Nuuuuu var det dax för barnen att sova gott, väl?
Nähä...
Mååånga om och men blev det och den fröstfödde somnade slutligen två timmar efter att han placerades i sängen första gången.

Ja se så tokigt det blir ibland. Men vi gör ett nytt försök imorgon igen med samma procedur!
Bilder kommer en annan dag när den stationära datorn har lust att samarbeta...

Lekland & Muffins.

2010-05-22T20:28:00.004+02:00

Vad gör man en ledig dag när benen är fulla med spring?
Jo, man åker till Skattkammarön och leker så svetten sprutar.
Sen när man är färdiglekt så åker man hem och bakar bananmuffins som man sen äter så att de nästan kommer ut genom öronen.
En underbar dag!

Schvissssss......

På väg upp till storebror.

Längst upp till höger är Elliot. Hööögt upp!

Precis nerkommen från den lååånga runtchkanan.

Lillstrumpan ger sig upp mot rutchkanan.

Halvfärdiga muffins.

FÄRDIGA! Mumskalas.

Torpardagen!

2010-05-16T18:01:00.007+02:00

I Lördags var det Torpardagen i vår lilla by. Det innebär karuseller, teater, och en massa annat spännande.
Eftersom Mamma J jobbade natt så sov jag bort hela dagen men Pappa H klädde barnen i full regnmundering och trotsade det usla vädert (där vi faktiskt fick 17mm regn på 10 timmar) och konstaterade senare att barnen hade så roligt. Karusellerna var det bästa!
Fröknarna från dagis satte upp en teater "Bockarna Bruse" och den var jättebra. Stor eloge till fröknarna!
Här ser ni kort från dagens höjdpunkt.

Brandbilen var bäst!

Tut Tut!

Motorcykel fungerade också för Mr E.

Mr E hade sällskap av en annan kille.

Flyga hööööögt!

En mäkta stolt Evelina.

Fotograferar du mig?

Grävskopan skötte sig, men vi säger att det var förarens förtjänst.

Detta var den första karusellen de provade och tydligen var Evelina salig och log med hela ansiktet 98% av tiden.

En brandman tack!

2010-04-21T21:35:00.002+02:00

I går var barnen på studiebesök på brandstationen. Alla barnen på dagis var sååå imponerade av detta. De fick åka en runda med brandbilen, prova hjälmar, lyssna på sirenerna, hjälpa brandmännen att spruta vatten osv.
Elliot var med andra ord i extas när han kom hem. Ni kan ju själva gissa hur samtalet vid middagsbordet gick?
Nåväl, det fanns ett uttalande från Elliot som fick oss att dra på smilbanden rejält.

Elliot: Man måste vara vuxen för att bli brandman.
Henrik: Ja det måste man.
Elliot: Jag ska bli brandman!
Henrik: Jasså?
Elliot: Då bor man inte med sin mamma eller pappa.
Henrik: Nä, då bor du nog med en tjej.
Elliot: Nä, då bor jag med en brandman!

Så det så!
Det var ord och inga visor. Underbara unge.

Dagens happening!

2010-04-12T16:13:00.003+02:00

Lillstrumpan deklarerade högt och tydligt när vi kom hem från dagis idag att hon ska sova utan napp inatt!

Det tror jag på när jag ser det, men vi ska såklart prova.
Någon som vågar gissa på hur många nanosekunder det tar innan hon frågar efter sin "bappis" när hon har landat i sängen?

Vem behöver sin mamma?

2010-03-08T14:37:00.002+01:00

Ja, vem behöver sin mamma när farmor finns tillgänglig? Inte mina barn i alla fall.
Senaste samtalet lät så här:
Jag: Jag ska bara fixa maten nu.
Barnen: Näääääää, det ska farmor!
Jag: Men om jag fixar maten så kan farmor leka med er.
Barnen: Näää..farmor kan göra bägge sakerna.

Jaha..då skriver jag väl under en tillfällig avskedansökan nu då.
Bye bye!

Så skönt med en tvättmaskin!

2010-02-17T16:58:00.003+01:00

Gissa hur glad mamma J är över att ha en ny tvättmaskin just nu?
Otroligt glad!

Den mer specifika anledningen till detta är att 1 timme efter lämning igår till dagis så får jag ett samtal som låter så här: "Hej Jenny, det är Lotte på dagis. Kan du hämta Evelina för hon kräks?"

Jaha... bara att ta på alla kläderna igen och ge sig på kas.
Framme på dagis möts jag av en lite hängig tös som klagar på bubbel i magen.
Hon går ut på gården för att säga hejdå medans mamma J kampar med den förstfödde för att få med honom hem och vad händer då? Jo, då tömmer Evelina magen komplett!
Tjoho vilken kräkning!
Majoriteten av barnen vrålar: "Ööööööööh så äckligt" och vi vuxna börjar lasta hinkar med vatten för att skölja bort kräket.
Vi lyckas och sen förstår även den förstfödde att om man har bassiluskor i magen så kan man inte vara på dagis och följer med hem.

Fördel för barnen med magsjuka är att man får lov att äta och dricka det som är gott och inte mat som man egentligen behöver äta. Så det ingick en del socker i kosten igår och inte fullt så mkt proteiner, men jag hörde ingen som klagade...

Lika snabbt konstaterade jag att månaden blir lite sämre ur min ekonomiska synvinkel, men av andra sidan så jobbar pappa H över varje dag nu så det lär väl uppväga en del.
Jag ska således inte klaga mer över att han jobbar över.... (fast alla som känner mig vet att jag kommer göra det i alla fall).

Nu parkerar vi oss i soffan och kollar lite på Händige Manny och hoppas på mindre kräkande.

Brödbakande pirater.

2010-01-25T12:22:00.002+01:00

Här hemma huserar två pirater.
Som grädde på moset som bakar de bröd. Franskt lantbröd till och med!
Mamma J är stolt.

Resultatet blev jättefint. Piraterna blev dock trötta. Det tror jag det... pirater är väl knappast kända för att baka bröd, de ska ju mest röva.
I och för sig så rövade Elliot en del, men det var inte så värst relaterat till just piratdelen utan mer mot rumpan till. Nåja...

Kort på piraterna kommer senare. Brödbakande piraterna fångade inte på kort eftersom Mamma J hade allt bry i världen med att hålla degen på plats.

Brödet ska ätas i eftermiddag tillsammans med lekkamraterna. Det ser vi fram emot.
Dock utelämnar jag delen om rumpan...

"Mamma! Den är knullig!"

2010-01-12T09:56:00.002+01:00

Jodå, precis de orden uttalde vår förstfödde igår.
Mamma J satte kaffet i halsen och funderade snabbt på var i hela friden han hade hört detta ordet. Tankeverksamheten gav inget resultat (otippat va?) så det var ju bara till att fråga sonen vad han menade egentligen.

Han förklarade det hela då mkt bra.
Eftersom han hade knullat till den så var ju hela alltet knulligt nu.

Shit! Mamma J blev mäkta nervös men vågade mig ändå på att fråga vad det var som var på det viset. (Vågade inte säga ordet knulligt inför sonen).
Det var ju såklart puffen som han hade fått i julklapp.

Jahaaaaa....
Puffen var alltså knölig, inte knullig.
Tack och lov!

Jag tror vi väntar några år till ( si så där 20 tack) innan diskussionen om knulligt kommer upp igen, för annars kommer Mamma J att få en hjärnblödning.

Det är kallt!

2009-12-21T18:13:00.003+01:00

På väg till dagis så kände Mamma J hur snoret frös i näsan. Det är ett säkert tecken på att det är omkring -9°.
In på dagis och göra ett tappert försök till att klä på mina små monster. Det tog bara 40 min idag att få på sig vintermunderingen. Snabbt va?

Sen vandrade vi ut. Den nu töade näsan frös snabbt till is igen. Det bekymrade inte kidsen dock, för de sprang snabbt till lekplatsen och kastade sig i backen. Mamma J frös och bad kidsen att komma så vi kunde åka hem men icke. Mamma J talade för totalt döva öron. Förmodligen isolerade mössorna så bra så de inte hörde, för det kan väl inte vara så att de struntande i mina uppmaningar?

Efter 10 min var Mamma J genomfrusen så tonen blev ngt barskare. Jag ville ju hem!
Nu isolerade inte mössorna lika bra längre så de snödränkta barnen lommade sakta mot bilen.
Väl inne i bilen deklarerade den yngsta att hon var kissnödig.
Nu fick Mamma J köra rally i snön.
Elliot skrattade och Evelina fortsatte att berätta hur kissnödig hon var. Mamma J upprepade samma sak hela vägen hem: "Snälla stumpan, försök hålla dig."
En snygg glidning upp på infarten och sen kastade vi oss ut medans Elliot fortfarande skrattade.
Snabbt in och klä av sig och fram till toaletten.
Phuuu... en lättnad för Lillstrumpan.

Sen kollade vi termometern.
-13,4°

Inte konstigt att snoret frös ju...
Den temperaturen kan också förklara varför Mamma J inte har full känsel i sina händer så här 3 timmar senare.
Jag längtar till sommaren...

Nobelfest, Lucia & Julgransklädning

2009-12-17T11:28:00.004+01:00

Så ja, då var det dax för en uppdatering.
Barnen var ju som bekant på Nobelfest. Resultatet skådas nedan.

Fina barn.

Syskonkärlek.

Lucia på dagis.

Barnen lussade så fint för oss och alla föräldrar var som stolta tuppar.

Efter lussandet får man ta det lugnt.

Lillstrumpan visar upp sig.

Att klä granen är ju en höjdare.

Mamma J har ett visst mått av nogrannhet när det gäller glitterupphängningen, men med 2 barn som ska hjälpa till får man ignorera sitt behov av nogrannhet.

Stolt Lillstrumpa har hängt upp en kula.

Storebror gör likaså.

Det färdiga resultatet!

Glitter överallt och en viss symetri i lampor och kulor.

Detta eftersom Pappa H justerade lite efterhand.

Tack älskling för att du bejakar mina tokiga ideér om hur saker måste vara.

Det vankas Nobelfest!

2009-12-10T06:57:00.002+01:00

Idag är det dax för glamour. Det är ju Nobelfest som gäller och våra barn ska närvara.
Ja, inte på den där riktigt högtidliga Nobelfesten utan på den som utspelar sig på Dunderklumpen.

Så igår när vi åkte hem efter pepparkaksbaket på dagis så sa Elliot: "Mamma, sen är det fest på dagis och då ska man vara fin."
"Ja, det det är roligt att klä sig fint. Ska vi göra det imorgon då?"
"JAAA Jag vill ha klänning på mig. Har vi nån klänning till mig?!
"Nä, skatt det har vi inte. Men vi får se vad vi kan hitta på så du kan känna dig fin."

Evelina valde en enkel klänning i rött & svart med tillhörande röda strumpbyxor och Elliot valde att gå i de mörka färgerna med svarta byxor och en delvis svart tröja. Men tro nu inte att han undviker färgklickar i sin klädsel. Nä då, icke! För att piffa upp så valde han att sätta på sig en rosa ballerinakjol över det hela.
Han är så snygg.
Bildbevis kommer senare.

Mina fina barn ska gå på Nobelfest! De kommer att vara finast av dem alla!

Nu ska mamma J dricka kaffe och vakna till ordentligt. Kidsen valde ju att stiga upp 05.04 idag. Inte mänskligt alls....

Puffmys.

2009-12-07T09:20:00.002+01:00

Tomten har varit på besök!
Eller ja, det är väl en sanning med modifikation.
Det var ju Mormor som var här, men i tomtens tjänst. Det visade sig att tomten skulle inte orka bära runt på två så stora julklappar till kidsen så han lämnade dem hos Mormor & Morfar så fick de hjälpa honom.

Om barnen får välja så ska de bo i sina puffar. Om ni bara visste...det finns ju tydligen ingenting som man inte kan göra i dessa puffar.

En bild där de inte bråkar så tussarna flyger över en och samma puff. Fantastiskt!

Inte så värst naturlig ställning och den ser inte så bekväm ut, men den tycks ju fungera för Fröken E i alla fall.

Djupt koncentrerad på Tv:n så han märker inte ens att jag tar kort.

Mysstund i puffen. Ser ju jätteskönt ut.

Hur gick det här till?

2009-11-18T10:54:00.006+01:00

Om man är hemma och är sjuk så behöver man ju sysselsättning. Vad passar då bättre än att få baka?

Hostiga barn redo med sina förkläde.

Bananmosning pågår. Var god stör ej!

Så ja... nu börjar det likna något.

Kolla! Muffins som börjar anta sin slutgiltiga form.

Stolta bakbarn.

Slutresultatet! Kidsen intygar att de var goda.
Elliot hade dock helst bara ätit frosting och strössel om han hade fått bestämma.

Efter bakstunden så måste man ju duscha, för vem vill ha muffinssmet överallt?

Mr E ser ut att vara hämtad från filmen "Star Wars"

Sen är det ju kul att klä ut sig lite och spexa.

Jaaa..... Grymma färgkombinationer av Mamma J.

Sist, men absolut inte minst:
Mamma J:s stolthet. Den 17/11 skrev Elliot sitt namn själv för första gången.

Mamma J höll på att spricka av stolthet.

Kisa lite och ha mkt fantasi så kan ni säkert också se det.

Någon som vill ha våra barn?

2009-10-31T10:10:00.002+01:00

Efter ca 4 timmars sömn inatt så undrar jag om någon har lust att ta hand om våra sjuka barn?
Elliot har blivit förkyld och därmed följer ju infektionsastman som ett brev på posten.
En massa hostande och poffande natten igenom.
Kl 6 gav vi upp och placerade honom i vår säng. Därmed var det slut på möjlighet till att få sova mer för mamma J eftersom Mr E ska ligga kloss intill och bli klappad på av just mamma J.
Av någon anledning så duger inte pappa H lika bra i det läget, vilket stör mamma J en del.

En stund senare kommer lillstrumpan också. Då gav pappa H upp och steg upp vilket ledde till att mamma J hade två små troll i sängen som skulle klappas på heeeela tiden.

Så nu går vi ut och springer bort lite icke existerande engeri och sen bakar vi muffins.
En bra plan för en usel dag.

Popcorn, födelsedag och lövlek.

2009-10-19T17:51:00.014+02:00

Helgen har ägnats åt kalas. Evelina fyllde ju 2 år!
Inte helt otippat så glömde Mamma J kameran en stor del av dagen efterosm hon hade så mkt med kakor, tårtor och kaffe att göra.
Men en omgång blandade bilder kan vi i alla fall bjuda på, så håll till godo.

Popcorn i soffan en lördagskväll. Gissa om det var fest för kidsen?

Morfar & Evelina pysslar lite med en av Evvans födelsedagspresenter.

Mormor & Evelina tycks vara lika förvånade bägge två. Undrar över vad?

Med sin nya outfit kan man tydligen ha händerna över huvudet. Vilken tur, det hade blivit en jobbig höst/vinter annars.

Den förstfödde på Evelinas kalas.

Huliganerna!
Jodå, 2 min innan kortet togs så hade Evelina gjort en rejäl vurpa därav märket på vänster kind.

En solig men kall höstdag tillbringades med att "hjälpa" Mamma J med löven.

Att det kan vara så roligt att springa i löven?

Ehhhh... mössan? Inte snyggt. Kan hända att Evelina kommer att kallas för byfåne inom kort.

JÄTTEskoj med löv!

Spring spring!

Minus en nagel.

2009-10-07T17:40:00.002+02:00

När ens barn föds så räknar man ju så att de har 10 fingar och tår.
Det hade våra barn. De hade även 10 naglar på fingrarna.
Elliot har fortfarande 10 naglar på fingrarna men det har inte Evelina.

Igår mitt i matlagningen så vrålar Evelina så högt att jag funderade på om glasen sprack, vilket senare visade sig skulle vara ett mindre bekymmer.
Hon kommer utspringades i köket och det är blod på väääldigt många ställen.
Mamma J försöker lokalisera var blodet kommer ifrån men det är inte lätt för det är mkt blod och dottern skriker i högan sky så hon kan inte berätta. Mitt i allt vevande och viftande så ser jag något som viftar lite på efterkälken på vänsterhanden och där har vi problemet:
Hon har tappat hela sin tumnagel. Den sitter bara fast med en liten skinflik längst fram.
Mamma J drar bort nageln och sköljer hennes finger i vatten. Det kommer mkt blod.

Mitt i allt så inser Mamma J att detta är inte riktigt min melodi och känner hur det börjar susa i skallen. Jaha.... toppen! En sjuksköterska som inte klarar av en avsliten tumnagel.
Men det var bara att ta sig samman och hantera det hela.
Lite omplåstring och en massa tröst så ordnade det sig.

Sen berättar Elliot att det var han som klämde hennes finger i kistan.
Härligt med ärliga barn och nu vet vi ju hur det uppstod.

Så nu har Evelina ett stort snyggt plåster på tummen och drar stor vinning av det hela.
Får man inte som man vill så sträcker man fram tummen och snyftar lätt.
Tänk att en 2-åring redan kan spela ut sina kort så väl.

Älskade tös...med endast 9 naglar.
Framtiden får väl utvisa om det återuppstår en nagel eller om hon förevigt ska ha en hållhake på sin storebror.

Mamma J inser att hjärtstillestånd och diverse kroppsvätskor från okända inte är något problem, men lite blod och avsaknad av nagel gör att det susar i skallen.
Mkt opraktiskt när det gäller yrkesvalet, eller så väljer jag att kalla det för mammainstinkten, för den är ju faktiskt starkare än yrkesrollen.

Milkshake och protester.

2009-10-01T17:51:00.008+02:00

Vid ett mellanmål så serverades Milkshake.
Det var en höjdare för man kunde tydligen få i sig nästan hur mkt som helst.

Slurpar så fint så...

Om man inte orkar med ett sugrör så fungerar ju denna tekniken jättebra.

Resultatet av den snygga tekniken!

Snyggt och prydligt.

Så här ser Evelina ut när hon kör sin "light variant" av protestering.
Duger det inte så vrålar man. Mammas tös upp i dagen...

När Evelina hade vrålat klart så försjönk Elliot i sitt favoritprogram på TV:n "Rorry, en racerbil".

Den där semestern...

2009-08-29T16:02:00.030+02:00

Så där ja...

Då ska ni få se bilderna från vår semester. Det är bilder både från Kolmården och från besöket hos Farmor.

En jäkla massa bilder är det, och då är ändå 99% av djurkorten uteslutna eftersom vi antar att ni vet hur noshöringar, lemurer, pumor och liknande djur ser ut.

Håll till godo!

Här ser ni 7st troll. Kan ni hitta dem alla?

Evelina spejar på en gnu.

Elliot klappar på ett sånt där... ehh... svin?

Syskonklappning.

Ömsom klappande ömsom sjungades "Bä bä vita lamm"

När man blir trött kan man ta en powernap - ståendes!

Sen är man pigg & alert igen!

Denna bilden visas endast för att illustrera hur poliserna ser förare som är påverkade av alkohol fast de tvärhävdar att de inte har druckit.

Alltså: Drick inte och kör!

Precis! Be någon annan köra.

Grannarna på hotellet. Just det ja... det är ju mormor!

Så ja, då förflyttar vi oss till Tyresö. Här tillbringades semestern hos farmor Tina.

Evelina serverar hunden Alice ett kex med grädde på.

Om hunden äter det så ska Elliot också äta det. Tur att det inte var blötfoder som Alice fick...

Oj så gott

Klättra upp är lätt. Men ner då?

Gladfisen åker.

Näste krumelur åker också.

Vem sa att man måste åka rakt?

Bara så söt...

Gung gung!

Kolla! En bild där pappa Henrik är med!

Farmor Tina och kidsen på Skansen.

Tänk att få ligga på en björn.... Ja, jag skrev PÅ, inte med...

Solglasögon känns ju helt rätt i år, synd bara att de är lite på fel håll.

Jaha, här har vi glösaugonkillen.

Elliot har lite svårt att få bokstäverna i rätt ordning så istället för glasögon så blir det... just det: glösaugon.

Tuff kille som vågar klappa ormen.

Lillasyster ska vara lika tuff såklart...

Så ja, det var semstern i korthet. Ändå blev det si sådär 25 bilder och mamma Jenny lyckades att undvika kameran ytterligare en gång!

Kameran - 0 poäng

Jenny - 1 poäng.

En lat mamma.

2009-08-26T13:17:00.003+02:00

Idag bad jag maken att köpa lim till barnen för imorgon har vi inget inplanerat så jag tänkte att barnen skulle få pyssla och utveckla sin finmotorik.

Visst låter det fint? Visst låter det som att jag är en omtänksam mamma som ser till barnens utveckling?

Det stämmer inte helt....

När jag ringde maken så var mina specifika ord: "Köp lim till barnen för de ska pyssla imorgon. Medans de pysslar så kan jag sova på soffan. Köp två stycken så jag slipper stiga upp för att de bråkar. Puss & Kram."

Mamma Jenny är trött, eller lat. Bara att välja.

Faktum är att jag är så trött/lat så jag inte ens har satt in några semesterkort på bloggen. Om jag orkar så kommer de kanske imorgon, efter barnens pysselstund (min sovstund) och under tiden som Evelina biter Elliot som skriker i högan sky.

Då vet jag ju att de är sysselsatta i alla fall...

GRATTIS!!

2009-08-20T20:26:00.002+02:00

Grattis på din 3- års dag vår älskade skruttunge Elliot!

Tänk... 3år. Tiden går så fort. Det känns ju inte så länge sedan vi var på förlossningen och beundrade vårt nyfödda mirakel. Men jo, det var ju faktiskt 3 år sedan.

Än en gång... G*R*A*T*T*I*S Elliot!

All text är borta! Mamma Jenny jobbar på det men begriper inte riktigt hur jag ska få tillbaka det. Tips någon?

2009-08-17T14:24:00.004+02:00

Så ja.... Fru Kulik avhjälpte mitt bekymmer!

Tack rara ängel!

Sista uppdateringen innan semesterresan!

2009-08-03T10:30:00.004+02:00

Imorgon bitti bär det av till Kolmården för fam Smedings del.
Detta ser vi alla fram emot, men mest Elliot. Han har nu i 2 månader oavbrutet tjatat om "när det blir sommar, då ska vi åka till Kolmården."
Om man ser till vädert så kan han nog vänta rätt så länge på sommaren....

När vi firade pappa Henriks födelsedag så inkluderade det ju en tårta. Gissa vem som var världsbäst på att slicka av visparna?

Oerhört snyggt resultat!

Nu bär det av på kalas till dagiskompisen Amy som fyllde 3 år.

Sist men inte minst, en bild på Evelina när hon för första gången har varit hos frissan och blivit klippt.

Hädanefter får frissan endast klippa håret, luggen tar mamma Jenny hand om. Jösses.... den är ju kort, rent rakklippt och ser....inte så värst bra ut.

Nåja, det växer väl ut antar jag...

Det är varmt!

2009-07-01T08:28:00.002+02:00

Det är jättevarmt i Skåne.
Så pass varmt att både Mamma Jenny och barnen sitter redo när pappa Henrik kommer hem från jobbet för att hoppa i poolen.
Mamma Jenny kan ju inte bada med barnen själv eftersom de små liven blir som små hala troll när de blir våta. Så därför sitter vi fint och väntar på pappa.
Det är dagens höjdpunkt, för då slipper mamma Jenny tjatandet om att "Bada...bada....BADAAAAA!!"
Jodå, så låter det med jämna intervaller under hela dagen.

Tom igår med spöregn och analkande åska så badade vi. Pluspoäng till den åskrädda mamma Jenny. Jag tror att jag lägger det till mitt konto så jag kan utnyttja det sen...

Midsommarfest!

2009-06-18T08:03:00.004+02:00

Dagis har haft midsommarfest och naturligtvis så vill ju barnen vara med på detta.
Fast de var tveksamma när de vaknade kl 5 på morgonen och ännu mer tveksamma var de trötta föräldrarna.
Men...de kom iväg!

Evelina gör nån konstig min och visar upp klänningen som mormor har stickat.

Stora fina killen...

Man måste se till att ens lillasyster är fri från loppor innan man går på fest.
Tydligen gör inte mamma och pappa ett så värst bra jobb på denna fronten...

Finmotorik?

2009-06-12T15:54:00.004+02:00

På Elliots utvecklingssamtal så kom det fram att han var lite eftersatt i finmotoriken.
Det var man ju tvungen att uppmärksamma.

Samson granskar något okänt som har hamnat på honom då han sov.

Matte...Hjälp mig! Det ligger pärlor på mig.

När pärlorna inte ligger på katten så hamnar de där de ska, i alla fall efter 2 timmars arbete.

Nog har man tränat finmotorik när man har plockat upp 300 pärlor från golvet eller lyckats att diskret placera dem på katten medans han sov?

Det ska jag uppmärksamma dagis på!

Sommaravslutning på dagis.

2009-06-12T15:47:00.005+02:00

I fredags var det sommaravslutning på dagis.
Barnen hade övat teater och spelade upp detta för alla stolta föräldrar.

Evelina och hennes grupp sjunger "Bä bä vita lamm".
Eller ja...sjunger var kanske överkurs att kalla det för då 2 av barnen skrek hysteriskt och det sista barnet tittade mest förundrat på alla föräldrarna.
Evelina var alltså den som tittade förundrat...

Fröken Maria kånkar runt på Evelina innan hon inser att Mamma & Pappa står i publiken och måste vara med där istället.

Elliots grupp har sitt framträdande.
Apor som hoppar i sängen och trillar ner och sen ringer mamman till doktorn.
Varför känns det som att de baserade detta på vårt liv?

Stora delar av gruppen är samlade för att ta emot applåderna.
Inte helt otippat så började vissa av kidsen att gråta när applåderna tog fart...

+27° i Skåneland!

2009-06-01T11:57:00.009+02:00

Pingsthelgen har bjudit på underbart väder så vad passar då bättre än att få bada?
Inget!

Blygsam start i poolen.

Siktet inställt på farmor! Målet? Blöta ner henne så mkt som möjligt.

Kolla! Man kan faktiskt simma här i.

Stilstudie på en linslus.

Skönt värre i vattnet.
Kan ni tänka er protesterna när det var dax att gå upp?

Sen var det dax för utflykt med dagis.
Det bar av till Stadsparken i lund.

Kidsen är redo för avfärd.

Evelina spexar och Elliot gömmer sig under kepsen.

Vi hade i alla fall tur med vädret!

2009-04-26T15:42:00.011+02:00

Precis så är det nu, vi har sån tur med vädret att vi inte hinner blogga. Rätt så mkt beror det också på att mamma Jenny har blivit rätt så usel på att komma ihåg hur hennes jättebra kamera fungerar...
Men nu kör vi en liten uppdatering!

Elliot snyggar sig i korgen som vi fick av Farmor.

Elliot inte fullt så snygg just här...

Sån där syskonbild där mamma Jenny har bestämt att Elliot faktiskt SKA sitta bredvid Evelina.

Inte så kul att sitta om man frågar Evelina, vilket innebar att hon lyckades stiga upp & ur på varje kort jag tog.

Fixardag på dagis. En nyvaken och trött liten tutta.

Elliot gör som de stora grabbarna!

Varm väder! Vad passar då bättre än att tvätta sin traktor och fylla korgen som vi fick av farmor.

Vet ni hur jättemånga liter det går i den korgen? Så pass många att mamma Jennys ben var väääldigt blöta och kalla.

Vem har sagt att pulkan bara går att använda när det är snö?

Vakna mamma!

2009-04-04T19:32:00.002+02:00

Denna helgen innebär jobb för mamma Jenny. Det i sin tur innebär att pappa Henrik ansvarar helt för de sjuka barnen. Kul för honom va?
Varför inträffar det alltid? Så fort mamma Jenny jobbar helg (dvs 2 av 5 helger) så blir barnen sjuka. Nåja.. sidospår...

Efter att ha tillbringat en hel dag med pappa Henrik så kom de på att mamma Jenny låg ju faktiskt i sängen och sov. Dessutom var pappa Henrik inte så kul, för barnen hade inte hans odelade uppmärksamhet då han var tvungen att laga mat. Så vad gör man då?
Jo, man ser till att ens syskon är mer på noterna sen smyyyyger man ifrån pappa så han inte märker det, sen öpnnar man dörren in till sovrummet där mamma Jenny befinner sig i djup dvala sen springer man i full karriär fram till sängen, klättrar snabbt upp och ruskar mamma Jenny så hon vaknar på ett relativt brutalt sätt.

Det är inte alla som har förmånen att bli väckt på det viset. Tänk, vissa människor måste använda sig av sånt som kallas väckarklockor..... Tur att man har barnen!

Lagom kloka barn...

2009-03-23T03:49:00.002+01:00

När mamma Jenny jobbar natt och helgen infaller så utspelas ett smärre delikat problem: Sömnen blir lite lidande då barnens rum är precis utanför sovrummet.
Hur som haver så har Elliot uppmärksammat att mamma Jenny önskar lite tystnad under sömnen så han tillrättavisade glatt Evelina medans hon bankade med en slev i golvet.
Han sa då: "Tyst Evelina. Mamma sover."
Evelina var väl måttligt intresserad av denna tillrättavisning men föll till föga och slutade banka.
Vad händer då?
Jo Elliot ansåg att han hade fog för att banka med sleven istället.
Summan av kardemumman är att Evelina ska vara tyst och Elliot ska få husera fritt.

Han har koll på läget, det märks ju!

Målardag!

2009-03-07T18:11:00.009+01:00

När barnen är hemma och sjuka så får man roa sig så gott det går.
Denna gång blev det en målardag.
När vi var färdiga så ställde mamma Jenny sig frågan; vad är mest målat härhemma nu?
Slutsvaret blev: barnen!

Lite diskret början...

Lillstrumpan ser lite lurig ut..

Look! My hands!

Ok... mamma Jenny hade visst ett finger med i spelet ändå.

Målarfärg... jag lovar!

Bara så söt....

Mixat till max!

2009-01-09T11:37:00.008+01:00

En salig blandning av bilder på kidsen.
Det blir ju så när mamma Jenny är lite slö med att uppdatera...

Precis avnjutit en sockerbulle så nu är det socker överallt. Precis överallt! Håret är inte undandtaget....

Socker, socker, socker. Gissa vilka två små barn som sprang som om de hade eld i rumpan efter allt detta?

Ibland blir Elliot en bebis för bebisar kan man ju bada i vasken.
Synd att vi har misslyckats med att lära vår son kroppsuppfattning....

Ser lite trångt ut men....han är ju chefen (ibland)!

Här har Tutti ätit chokladpudding. Fast frågan måste nog bli om det var Tutti som åt chokladpuddingen eller om det var chockladpuddingen som åt Tutti?

Småbarn åker vagn. Punkt! Således ska Tutti åka i vagnen med Elliot som förare.
Allt skedde frivilligt, det är inte mamma Jenny som har tryckt ner Tutti i vagnen för att få ett roligt kort. Jag lovar!

Även större barn kan åka vagn. Tutti bevisar det gärna och Elliot ställer uppenbarligen upp på det också.
Nix, mamma Jenny är oskyldig denna gången också...

Du älskar vem?

2009-01-06T22:16:00.003+01:00

De senaste veckorna har vår son börjat svara på ett lite märkligt sätt när mamma Jenny säger vissa saker.
Exempelvis är när mamma Jenny håller hårt om Elliot och säger: "Åhhh.. jag älskar dig."
Då myser Elliot och sen säger han: "Jag älskar pappa."
Jaha, det var ju otippat....
Sen följer samtalet så här:
"Ja, Elliot. Du älskar pappa och pappa älskar dig."
"Mmmm... och Tutti."
"Ja, pappa älskar Tutti också."
"Mmmm... och Tutti älskar pappa."
"Ja, det gör hon. Älskar du nån mer än pappa & Tutti?"
"NÄ!"

Nähä... där gick ridån ner.
Visserligen behöver han inte säga att han älskar mig en gång per dag för han visar det flera gånger varje dag genom sina handlingar, men nån gång hade ju varit trevligt....kanske? Bara liiite?

Gott nytt år!

2008-12-31T15:40:00.002+01:00

Hela familjen Smeding vill önska våra nära och kära

ETT GOTT NYTT ÅR

EN GOD FORTSÄTTNING!

Hur trött får man bli egentligen?

2008-12-31T15:32:00.002+01:00

Massor av föräldrar har talat om det, fotograferat det och framförallt filmat det, men vi har inte förstått vad de har upplevt. Hur går det till? Skulle något av våra barn kunna somna vid matbordet? Hur då?

NU förstår vi!

KABOOM!!

2008-12-16T11:19:00.002+01:00

Strax efter kl 6 imorse så körde en av alla BT Kemi maskiner in i vårt hus.
Eller rättare sagt så var det min makens fasta övertygelse. Vad annars är det som dånar och gör att hela huset skakar?
Döm om förvåning när man får reda på att det är en jordbävning!!
Här stods det givakt i sängarna, barnen skrek i högan sky, mamman i familjen fick panik, slet till sig barnen och satte sig under en dörr medans maken slog sig för bröstet och förklarade att han var minsan alfahane och skydda oss mot allt ont.
Sen skrek barnen lite till, mamman snyftar och håller på att kväva barnen då jag håller dem så hårt. Maken börjar då hoppa runt på ett ben samtidigt som han förklarar hur en jordbävning uppstår. Allt sker med mkt grafika kroppsrörelser.
Mamman snyftar ännu mer och är fullt införstådd med att döden närmar sig.
Barnen är högröda i ansiktet och skriker så lungorna håller på att flyga upp genom munnen.
Eller?
Var det inte så det utspelade sig härhemma?

Nä, det var det inte.
Mamman och barnen sov sig igenom allt och pappan vaknade och registrerade att huset skakade.
Så var det bra med det.
Men ovanstående dramatik hade nog egentligen varit mer logisk för vår familj och hur vi reagerar på saker.

Kul att man kan överraska sig själv ibland!

Skånsk snöstorm!

2008-12-10T15:53:00.003+01:00

Vi har förberett oss för den skånska snöstormen!
Barnen måste ju kunna gå till dagis utan att bli helt nersnöade.
Då måste man skydda ögon och händer!

Säker framfart till dagis med detta på sig.

Ingen kommentar egentligen, hon ser ju bara så tokig ut!

Julbord och snor!

2008-12-09T18:39:00.004+01:00

Efter 7 sorger och 8 bedrövelser så kom vi iväg på julbord tillsammans med Mormor & Morfar.
Jättegott och helt exemplariska kids har vi också.
Tänk...mamma Jenny & pappa Henrik svettades helt i onödan inför detta.
Fast det är klart, när barnen hade varit sjuka i 6 dagar så vågade vi inte hoppas på att det skulle bli av och ännu mindre på att det skulle bli trevligt. Men det blev det!

Posering innan avfärd.
Nä, Evelina hade inte de strumporna på sig. De tjänstgjorde endast som strumpbyxskyddare innan vi åkte.

Fina barnen!

Om man är hemma från dagis och är sjuk så får man lov att ha Picnic på vardagsrumsgolvet.
det låter så kul och är spännande.
Samtidigt är det mammas taktik för att lura i matvägrande barn lite fast föda.

Vindruvor fungerar!

Nästan så att det var jättegott.
Spännande är det i alla fall.

Crazy Kid!

2008-11-21T13:53:00.007+01:00

Jojo, Evelina är en liten crazykid. Massor av spex och miner dagarna i ända.
Jag har skrivit det innan och jag skriver det igen....Pappas tös!

Behövs det någon förklaring?

Lugn och fin....

En löjligt söt dotter.
(Nä, vi är inte ett dugg partiska...)

Youghurt och macka ska Evelina äta själv.
Gud nåde om vi försöker hjälpa henne.
Resultatet blir ju därefter....

Tjoho! Mamma fotograferar, då måste jag smila upp mig!

Söndagsutflykt.

2008-11-17T10:15:00.005+01:00

Denna söndagen ägnades åt en utflykt till ett minizoo.
Elliot, Evelina och pappa Henrik tog en liten tripp medans mamma Jenny var hemma och lagade mat (som dessvärre blev en besvikelse...).

Här kollas det på smådjuren.
Tack och lov är barnen så små att de inte har börjat tjata om att de vill ha en hamster ännu.

Brunnen är visst lika spännande som djuren...

Getabocken som försökte äta upp Evelinas vagn.
Mindre trevligt....
Dessutom hade den ett visst mått av taskig självuppfattning då den hela tiden sprang emot allt med sin lilla tjocka mage.

En liten ängel....

2008-11-13T18:39:00.002+01:00

...det är vår son!
Iaf om man frågar Elliots mormor & morfar.
Igår sov Elliot nämligen hos dem för andra gången i sitt liv.
Ja herrejesus säger jag bara....
Inte en enda gång frågade han efter oss, inget pipande, inget gnällande eller något!
Personligen tror jag att det beror på att han hade 220% uppmärksamhet heeela tiden.
Gissa om den pågen kan linda dom runt sitt finger? Jepps...det kan han!
Dessutom lagar mormor god fisk.
Jaha? Så mamma lagar mindre god fisk då? Tydligen....

De har haft superkul och jag tror att mormor och morfar somnar kl 19 idag av ren utmattning.
Tack mamma & pappa för hjälpen! Elliot avgudar er!

Det bästa med allt var iaf när Jenny & Evelina kom och hämtade honom idag. När Evelina kommer innanför dörrarna hos mormor & morfar så går hon rakt fram till Elliot och ger honom en sån stor kram och han hänger snabbt på.
Syskonkärlek på hög nivå!

För Jenny & Henrik var det en helt klart annorlunda kväll då det bara fanns ett barn att lägga härhemma igårkväll. Det gick ju jättesnabbt!
Är det så det är att bara ha ett barn? Det säger bara swosch!
Eller så är det bara i mitt huvud som det swoschar? Det tycks ju göra det en del.....

Godkväll!

Pedagogik på hög nivå?

2008-11-07T14:55:00.002+01:00

En lyx som mamma Jenny sällan utnyttjar är att få kissa ifred.
Detta innebär att minst ett barn (som ibland kan kännas som fyra) är med och kollar så att allt går rätt till.
Dagens kissäventyr var följande:
Mamma Jenny sitter och kissar och då kommer först Elliot springandes medans han skriker i högan sky: "Mamma kissar med snippan".
Tätt följt kommer Evelina struttandes med en stoooor slev i högsta hugg som hon vevar omkring sig på det mesta hon kommer åt.
So far so good.

Elliot rusar sen fram till det ena skåpet där vi har Vim och lite sånt smått och gott och öppnar detta. Evelina ser inget! Lite försiktigt säger mamma Jenny: "Elliot, kan du vara snäll och stänga skåpet så inte Evelina ser hur man öppnar det."
Elliot stänger det sååå fint och tyst.
Mamma Jenny är mkt stolt!
Sen tar han Evelinas hand och leder henne fram till skåpet, lägger hennes händer på handtagen, rycker upp dem och utbrister: "Titta Tutti! Tutti också öppna skåp"

Jaha....
Jag tror att vår son kommer att bli en pedagog av stora mått.
Frågan är bara vem det kommer att gagna?

KALAS!

2008-11-06T12:14:00.002+01:00

Det har varit Halloween!
(För er som missade det jippot så upplyser vi så snällt om det...)

Evelina är på väg att följa med till dagis och lämna storebror som dagen till ära...

....var klädd som ett skelett!
En jättetrevlig fest hade de där de åt torkade maskar, myrägg, skelettben och drack häxdricka.
Vad är det egentligen för dagis som våra barn är på?

Bättre sent än aldrig....

2008-11-06T12:07:00.005+01:00

Hrrmmm....
Kanske borde mamma Jenny ha varit liiite duktigare på att lägga in Evelinas
1-års kort?
Jodå, det borde jag, men men...
Här kommer iaf ett par bilder från Tutti's födelsedagskalas.

Nä! Jag serverade inte den lite så där halväten från början. Men en viss Evelina var snabb i fingrarna...

Ehhhh..... hagalen påg? Kolla in tårtbiten!

Mums! Så gott det är med tårta!

Tårta lite överallt...

Se på mig när jag stoppar in lite gott.

Att köra runt med sin lillasyster!

2008-10-07T19:05:00.004+02:00

Elliot har nu hittat ett nytt intresse.

Det är att köra runt med Tutti i släpet till sin BobbyCar.

Kolla själva....

Ska ju nämnas också att Tutti hade minst lika kul som Elliot.

Tokiga ungar...de brås ju på sin far ;-)

Jag älskar min mamma & gräddbullar!

2008-10-07T18:55:00.007+02:00

Min mamma är superbra!
Dels för att hon är min mamma och dels för att hon så snällt köper gräddbullar av en tant på hennes jobb och sen ger mig en!
Det ni!

Smakar vad detta kan vara...

Gott! Jag stoppar in halva handen vettja!

Åhh...ge mig!!

Mmm...

Vaddå? Vem är kladdig? Menar ni mig?

Gå, går och gick!

2008-09-24T16:09:00.003+02:00

Jodå, Evelina går iaf för det mesta. Måste hon skynda sig mkt så kryper hon, men annars är det nästan enbart gång som gäller.

Första filmen visar Evvan som går själv och den andra filmen är när Elliot så gentlemannamässigt håller sin syster i handen och går med henne.

Enjoy!

Hon går!!!

2008-09-21T03:50:00.006+02:00

Igår vid 11 månader & 5 dagars ålder tog Evelina sina första steg på egen hand!
Helt plötsligt så bara släppte hon bordet och gick.

Totalt blev det 14 steg!

En mkt stolt mamma och en lika stolt pappa fick bevittna det och lyckades tom fånga det med videokameran!

Så bildbevis kommer när mamma har kravlat sig upp ur sängen och fört över filmen hit.

Vår duktiga lilla "tutti". Vi är så stolta över dig!

Vår hjälpreda!

2008-09-14T17:59:00.002+02:00

Jenny & Henrik har fått en helt utmärkt hjälpreda.

Elliot tycker att det är såå kul att hjälpa till när Evelina ska ha mat. Evelina tycks uppskatta sin storebrors hjälp. Bara maten kommer in ju...

Dagisprojekt och mössor!

2008-09-07T15:32:00.006+02:00

Nu är dagisprojektet som Jenny våndades över äntligen klart, eller iaf Elliots del.
Det var Jenny som skulle pyssla men under kvällens gång blev det väl så att jag behövde Henriks hjälp ungefär 392174 gånger!
Men klart blev det i alla fall.
Resultat enligt nedan:

Lådan att ha på dagis. Ni vet, extrakläder och annat bra-att-ha-lådan.

"Huset". Alla barn på dagis har egna hus där deras familjer är representerade.
Detta är Evvan & Elliots familj.

Tutti har fått ny mössa idag. Man måste ju prova den direkt, iaf enligt mamma.

Råkar man sen få två mössor så måste man ju prova ännu mer.

Tutti utan mössa, helt rykande färsk bild.

Elliot kan ju inte vara sämre. Han får också en mössa.
Dock inte i sin strl. Han är nu ägare till en mössa i strl 122!?
Har han ett välutvecklat huvud eller har H&M fel på sina strl?